Bank for International Settlements, BIS
Deltagarkrets
BIS är ett aktiebolag som ägs av ett sextiotal centralbanker. Aktiemajoriteten innehas främst av centralbanker från industriländerna. På senare år har även centralbanker från ett antal tillväxtmarknadsländer kommit att involveras mer i verksamheten vid BIS. Riksbanken har varit aktieägare i BIS sedan 1930 och representerad i styrelsen sedan dess, frånsett några kortare perioder.
Banken har sitt huvudkontor i Basel och bedriver även verksamhet i Hongkong och Mexico City.
Mandat/uppgifter
BIS har till främsta uppgift att främja internationellt monetärt och finansiellt samarbete. Banken är ett forum för överläggningar om aktuella ekonomiska och finansiella frågor och andra frågor av betydelse för centralbankerna och den finansiella sektorn. BIS gör utredningar inom dessa områden och utarbetar normer och standarder för finansiell verksamhet som får stort genomslag världen över. BIS bedriver också bankverksamhet och förvaltar finansiella medel för enskilda centralbankers räkning. Banken kan vid behov förmedla och i vissa fall bidra med egna finansiella resurser i internationella stödinsatser.
Kort historik
BIS bildades 1930 genom ett internationellt fördrag för att reglera det tyska krigsskadeståndet efter första världskriget. Banken kom sedermera att spela en operativ roll i förmedlingen av internationella betalningar och blev därmed en länk mellan de finansiellt dominerande länderna i världen även efter andra världskriget innan valutorna blivit konvertibla. Verksamheten inom BIS präglas numera främst av samarbetet för att etablera normer för sund finansiell verksamhet, och BIS tillhandahåller sekretariatsfunktionen för flera internationella grupperingar på detta området, till exempel Baselkommittén för banktillsyn och Financial Stability Board (FSB).
Beslutsformer/deltagarformer
Varannan månad samlas centralbankschefer i Basel för möten i olika former. På tjänstemannanivå ordnas löpande möten i olika kommittéer och arbetsgrupper.
BIS styrelse
Styrelsen är det högsta beslutande organet för förvaltningen av banken. Där är de största aktieägarna företrädda liksom ECB och centralbankerna i Brasilien, Indien och Kina. Styrelsen ska bland annat lägga fram en förvaltningsberättelse med förslag om utdelning på BIS aktier till årsstämman med alla aktieägare. Stämman ska godkänna årsredovisningen och ge ansvarsfrihet åt styrelsen. Eventuella stadgeändringar och inval av nya delägare beslutas också av årsstämman.
Global Economy Meeting
Centralbankscheferna i 30 länder överlägger om den internationella ekonomiska och finansiella utvecklingen. Ytterligare 19 centralbankschefer deltar som observatörer. Vid mötena beslutas också om inriktningen av arbetet i olika kommittéer (se nedan) med BIS normskapande verksamhet. Dessa beslut förbereds av en mindre grupp centralbankschefer i Economic Consultative Committee där riksbankschefen också ingår. När det gäller Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) utövas huvudmannaskapet tillsammans med chefer för tillsynsmyndigheter.
Övriga möten med centralbankschefer
I anslutning till ovanstående sammanträden ordnas även möten där centralbankschefer utanför den nämnda kretsen kan delta. Det handlar mestadels om diskussioner kring särskilda aktuella frågor, såväl på det ekonomiska och finansiella området som när det gäller till exempel styrningsfrågor av gemensamt centralbanksintresse.
Kommittéer och arbetsgrupper
BIS anordnar dessutom en mängd andra möten med centralbanksföreträdare på olika nivåer. Riksbanken deltar i cirka 25 kommittéer och arbetsgrupper inom ramen för BIS verksamhet. Under 2009 vidgades deltagandet i flertalet av dessa grupper till att omfatta samtliga centralbanker i G20, men Riksbanken behåller fortsatt sin representation. De mest centrala kommittéerna för Riksbankens deltagande är BCBS, Kommittén för det globala finansiella systemet (CGFS), Kommittén för betalningar och finansiell infrastruktur (CPMI) och Marknadskommittén (MC).
Viktiga frågor för Riksbanken
Möjligheter till deltagande
Många aktiviteter vid BIS ger möjligheter att samarbeta med de största aktörerna i världsekonomin, följa utredningsarbetet i BIS och bidra till standarder för den finansiella sektorn. Det är därför mycket viktigt för Riksbanken att kunna behålla sina möjligheter att delta i dem.
Standarder för den finansiella sektorn
Riksbanken ser positivt på att den finansiella integrationen mellan länder ökar. Gemensamma regelverk som främjar en sund utveckling av den finansiella sektorn och en förstärkt internationell finansiell integration bidrar till finansiell stabilitet. I spåren av den globala finanskrisen diskuteras bland annat reformeringar av regelverket för bankernas kapitaltäckning och likviditetshantering, utarbetade inom BCBS.
Analys av nya tendenser på finansmarknaderna
I samband med framväxten av nya instrument och institut på de finansiella marknaderna är det viktigt att följa utvecklingen för att bedöma eventuella risker för den finansiella stabiliteten. CGFS har till exempel analyserat tillgångsprisernas roll och frågor relaterade till verksamheten i gränsöverskridande banker.
BIS finansförvaltning
Riksbanken äger 17 244 aktier i BIS, motsvarande cirka 3,1 procent av det totala antalet aktier. Röstandelen är 2,9 procent. Som delägare i BIS har Riksbanken intresse av att BIS förvaltar sina finansiella resurser effektivt och med god avkastning. Riksbankschefen är ordförande i en styrelsekommitté för BIS bankverksamhet och finansiella riskhantering.
Var den här informationen till hjälp?
Ja
Nej
Tack för din hjälp!