Riksbankens kapitalförvaltning

Riksbanken förvaltar finansiella tillgångar för att kunna uppfylla sitt lagstadgade mål och utföra sina uppgifter. För att säkerställa den finansiella stabiliteten ska Riksbanken ha beredskap att ge tillfälligt likviditetsstöd till banker i såväl kronor som i utländsk valuta. I penningpolitiskt syfte ska det finnas beredskap att köpa eller sälja valuta för att kunna påverka kronkursen. Riksbanken tillhandahåller också lån till Internationella valutafonden (IMF).

Riksbankens balansräkning

Riksbankens balansräkning visar vilka tillgångar Riksbanken har och hur dessa finansieras.

Tillgångar

Riksbankens tillgångar domineras av guld- och valutareserven. Den ger Riksbanken möjlighet att erbjuda likviditetsstöd i utländsk valuta och genom att köpa och sälja valuta kan Riksbanken påverka kronkursen. Guld- och valutareserven används även när Riksbanken lånar ut pengar till IMF.

Riksbankens penningpolitiska tillgångar består av värdepapper utgivna av svenska staten. Tidigare bestod dessa tillgångar även av de fordringar på bankerna som uppstod när Riksbanken lånade ut pengar via den penningpolitiska repan. Numera har bankerna likviditets­överskott som de placerar hos Riksbanken och därför får Riksbanken i stället en penningpolitisk skuld (se nedan).

Fordringar på IMF uppkommer när Riksbanken lånar ut pengar till IMF. IMF lånar sin tur ut pengar till utvecklingsländer samt till länder i finansiell kris.

Riksbankens övriga tillgångar består bland annat av Riksbankens fastighet vid Brunkebergstorg och aktier i Bank for International Settlements (BIS).

Skulder och eget kapital

Riksbanken ger ut de sedlar och mynt som används i Sverige. Värdet av utestående sedlar och mynt redovisas som en skuld i Riksbankens balansräkning.

Med penningpolitiska skulder avses de riksbankscertifikat som Riksbanken emitterar samt de så kallade finjusterande transaktionerna (se även penningpolitiska tillgångar ovan).

Riksbanken har skulder i utländsk valuta i form av lån hos Riksgälden. Lånen finansierar de förstärkningar av valutareserven som direktionen beslutade om under 2009 och 2012.

Huvuddelen av Riksbankens vinst delas ut till staten. Den vinst som Riksbanken får behålla har lagts samman över åren och utgör Riksbankens eget kapital. Vinster som ännu inte realiserats balanseras mot så kallade värderegleringskonton som utgör en del av Riksbankens eget kapital.