Vad grundar Riksbanken sina räntebeslut på?

Det tar tid från det att styrräntan (reporäntan) ändras till att förändringen får effekt på ekonomin. Besluten om reporäntan beror alltså på hur ekonomin förväntas utvecklas några år framåt i tiden.

Riksbankens räntebeslut baseras därför på prognoser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Sedan 2007 är dessa prognoser baserade på den bana för reporäntan som Riksbanken betraktar som väl avvägd när prognosen görs.

En väl avvägd penningpolitik handlar normalt om att hitta en lämplig balans mellan att stabilisera inflationen runt inflationsmålet och att stabilisera produktion och sysselsättning. Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar på att föra tillbaka inflationen till 2 procent om den avviker från målet. I allmänhet har Riksbanken strävat efter att anpassa räntan och räntebanan så att inflationen förväntas vara någorlunda nära målet om två år.

Många delar ger en prognos

För att kunna göra en prognos över den ekonomiska utvecklingen måste Riksbanken ha en uppfattning om hur såväl utbud som efterfrågan av varor och tjänster kommer att utvecklas. Det får vi genom att studera en rad olika delar såsom hur snabbt ekonomin växer, hur många som är arbetslösa, hur mycket som produceras under en timme (produktivitet), utvecklingen på de finansiella marknaderna och en mängd annat.

Eftersom den ekonomiska verkligheten är komplex utgår Riksbanken från förenklade samband, ekonomiska modeller, i arbetet med prognoserna. Eftersom modellerna är just förenklingar så kombineras de med bedömningar av ekonomerna.

Läs mer om Riksbankens prognoser och räntebeslut.