Kan Riksbanken påverka sysselsättningen?

Penningpolitiken kan inte påverka sysselsättningen varaktigt, bara få den att variera kring en genomsnittlig nivå som bestäms av andra faktorer. Att hålla inflationen låg och stabil är därför Riksbankens bästa bidrag till att skapa goda förutsättningar för att den ekonomiska utvecklingen blir gynnsam i Sverige.

Genomsnittlig sysselsättning bestäms av strukturella faktorer

När en person blir arbetslös kan det ta tid att hitta ett nytt jobb. Om många personer söker jobb så är den genomsnittliga arbetslösheten hög. Men om arbetsmarknaden fungerar väl underlättas matchningen mellan lediga jobb och de som söker arbete. Sysselsättningen blir då högre i genomsnitt.

Den genomsnittliga sysselsättningen påverkas också av hur lönebildningen fungerar. Om fackföreningarna förhandlar fram för höga löneökningar stiger företagens produktionskostnader. Företagen måste då höja priserna vilket minskar efterfrågan på deras produkter. För att möta den minskade efterfrågan måste företagen skära ned på sin personalstyrka. Sysselsättningen blir då lägre.

Den genomsnittliga arbetslösheten och sysselsättningen bestäms alltså av strukturella faktorer som hur effektiv matchningen på arbetsmarknaden är och väl lönebildningen fungerar. För att påverka den genomsnittliga sysselsättningen eller arbetslösheten behövs därför andra åtgärder än penningpolitik, exempelvis satsningar som förbättrar arbetsmarknadens funktionsssätt. Sådant brukar kallas strukturpolitik och ligger inom regeringens ansvarsområde.

Penningpolitiken kan påverka hur sysselsättningen varierar...

Genom att ändra reporäntan påverkar Riksbanken den totala efterfrågan i ekonomin. En lägre reporänta leder till att efterfrågan ökar. För att möta en stigande efterfrågan kan företagen välja mellan att höja sina priser eller öka sin produktion. På kort sikt kan det vara kostsamt att höja priserna alltför mycket. Därför väljer företagen att höja priserna gradvis och delvis möta den stigande efterfrågan genom att öka produktionen. Då måste företagen anställa mer personal. Sysselsättningen stiger då. Men i takt med att priserna höjs återgår produktionen till sin ursprungliga nivå. Företagen måste då göra sig av med den personal de just anställt. Penningpolitiken har alltså ingen bestående effekt på sysselsättningen, utan det enda som händer är att priserna stiger.

... men alla variationer beror inte på penningpolitiken

Penningpolitiken kan alltså endast påverka hur sysselsättningen varierar kring sin trend. Men det är långt ifrån bara räntan som påverkar hur företagen agerar. Ibland kanske företagen inte anställer fler trots att räntan sänkts, utan istället ökar sin produktion med den personal de redan har. Då stiger produktiviteten, vilket också påverkar variationerna i sysselsättningen. Penningpolitiken är alltså bara en av många faktorer som påverkar variationerna i sysselsättningen och arbetslösheten.

Den genomsnittliga arbetslösheten och sysselsättningen bestäms alltså av strukturella faktorer som hur effektiv matchningen är på arbetsmarknaden och väl lönebildningen fungerar.