Hur går ett beslut om räntan till?

Det är Riksbankens direktion som beslutar om räntan. Detta sker normalt sex gånger om året på de så kallade penningpolitiska mötena. Beslutet om räntan är ett majoritetsbeslut med utslagsröst för riksbankschefen. Hur ledamöterna i direktionen resonerat vid mötet blir offentligt i ett protokoll ungefär två veckor efter mötet. 

Ledamöterna får inte ta instruktioner

Riksbankslagen slår fast att Riksbanken ska vara självständig. Detta innebär bland annat att ledamöterna i direktionen inte får söka eller motta instruktioner från regering eller riksdag när de fattar beslut om räntan. Tanken är att de alltid ska stå fria att upprätthålla ett fast penningvärde och inte frestas att till exempel bidra till att få fart på tillväxten och sysselsättningen med lägre räntor under ett valår.

Besluten baseras på en prognos

Eftersom penningpolitiken verkar med en viss fördröjning måste Riksbanken vara framåtblickande och basera räntebesluten på en prognos för den framtida utvecklingen. Inför varje räntebeslut gör banken därför prognoser för bland annat inflation, konjunkturutveckling och reporänta under de kommande åren. Dessa hänger ihop och den bana för reporäntan som redovisas speglar direktionens syn på vad som vid det tillfället är en väl avvägd penningpolitik.

Läs mer 

Via länken nedan kan du läsa mer om Riksbankens prognoser och räntebeslut.