Yttrande över promemoria om ersättningar till ledande befattningshavare i aktiebolag och försäkringsbolag (promemoria 2005-01-04) (Ju2005/39/L1)
Justitiedepartementet
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt
103 33 STOCKHOLM
DNR 2005-71-STA
1 INLEDNING
Riksbanken har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om ersättningar till ledande befattningshavare i aktiebolag och försäkringsbolag.
2 RIKSBANKENS SYNPUNKTER
Förslagen i denna promemoria har inte någon direkt bäring på Riksbankens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Trots detta finner Riksbanken det angeläget att kort kommentera några av utgångspunkterna för förslaget.
Det är enligt Riksbankens mening viktigt att det finns tydliga regler och riktlinjer för hur beslut om ersättningar till ett företags ledande befattningshavare ska fattas. Att ägarna via bolagsstämma och styrelse kan utöva ett avgörande inflytande på företagen är därför en angelägen ägarstyrningsfråga. Ersättningsfrågorna påverkar också förtroendet för näringslivet i stort. På senare tid har media uppmärksammat ett antal fall där beslut om stora ersättningar uppges ha fattats på mer eller mindre tvivelaktiga grunder. Det är därför angeläget att närmare studera hur dessa beslut fattas och pröva om behov finns av eventuell reglering.
Förslagen om att stärka bolagsstämmans inflytande över beslut om ersättningar ter sig mot denna bakgrund välavvägda. Det är dock inte givet att detta ska ske med stöd i nya lagregler. Marknaderna har i flera fall redan reagerat genom att förändra värderingen av de i massmedia uppmärksammade företagen. Företagen har också i flera fall vidtagit rättsliga åtgärder mot tidigare ledare.
Innan ny lagstiftning övervägs bör därför enligt Riksbankens mening analysen fördjupas, dels av varför marknaden inte själv kan hantera problemen dels av de samhällsekonomiska fördelar och kostnader som en lagreglering innebär. Extra intressant vore det, ur Riksbankens synvinkel, att få en analys av förslagens konsekvenser för de finansiella företagen. Det finns också ett exempel där Riksbanken ifrågasätter lämpligheten i att som promemorian konstaterar ”överväga ytterligare lagstiftningsåtgärder”. Promemorian öppnar nämligen för frågan om reglering av ersättningarnas utformning och storlek även om man samtidigt noterar att det ”för närvarande” inte är aktuellt. Enligt Riksbankens mening skulle ett sådant förslag riskera att medföra betydande samhällsekonomiska kostnader.
Den ekonomiska analysen skulle också behöva kompletteras med argument för varför, som föreslås i promemorian, vissa företag i den finansiella sektorn ska utsättas för en hårdare reglering än motsvarande icke-finansiella företag i detta avseende. Det är inte uppenbart varför privata aktiebolag som bedriver värdepappersrörelse ska ha tvingande lagregler på detta område när privata aktiebolag inom andra samhällsområden inte har det.
Sammanfattningsvis skulle Riksbanken således välkomna en djupare analys av för- och nackdelar med olika vägar att nå målet att stärka ägarstyrningen över ersättningsfrågorna i företagen.
Beslut i detta ärende har fattats av vice riksbankschef Villy Bergström efter föredragning av Jonas Niemeyer.
Villy Bergström
Jonas Niemeyer
