Yttrande över promemoria om förslag till Lag om Europabolag (Ds 2003:15)

Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM
	DNR 2003-1090-DIR
	2003-08-28

 

1. Inledning

Sveriges riksbank har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande. Riksbanken inriktar sitt yttrande på aspekter som har betydelse för de finansiella företagen.

 

2. Riksbankens synpunkter

Avsnitt 3.7 Förfarandet vid flyttning av ett finansiellt europabolags säte

Förslaget behandlar inte premieinbetalning till systemen för insättningsskydd. Detta kan verka som en hämmande faktor för en bank, som bildat ett europabolag och vill byta säte till ett annat EU-land, eftersom medlemsländerna använder sig av olika regler och system. Exempelvis kan en bank, som vill byta säte från Sverige till en annan medlemsstat, bli betraktad som ett nytt bolag i den nya medlemsstaten och därmed få betala högre avgifter än ett redan etablerat. Ett annat problem som kan uppstå, och som kan bli aktuellt i Nordeas planerade ombildning till europabolag med säte i Sverige, är att den svenska garantifonden måste bli större då den ska kunna garantera insättningar till ett större antal kunder (konton). Krav på en större garantifond kan i sin tur leda till att avgifterna för samtliga banker i Sverige ökar. Riksbanken anser därför att problemets vidd bör utredas närmare.

Avsnitt 6.1 Förslaget till lag om europabolag

Underrättelse till bolagets borgenärer

11 § bör kompletteras med att den inte är tillämplig på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. I Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) står det i 9 kap. 33 § att 11 - 16 §§ lagen om europabolag inte ska tillämpas på bankaktiebolag. Motsvarande står i Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 1 a kap. 4 §. För en läsare som först ser till lagen om europabolag är det dock inte självklart att 11 § inte gäller för bankaktiebolag respektive försäkringsaktiebolag. En komplettering enligt ovanstående skulle upplysa läsaren att se till bankrörelselagen respektive försäkringsrörelselagen.

Ansökan om tillstånd

12 § bör kompletteras med att den inte är tillämplig på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Se förklaring ovan.

Ytterligare punkter som bör beaktas

Nödkreditbestämmelsen i 6 kap. 8 § riksbankslagen.

Om det finns synnerliga skäl får Riksbanken enligt 6 kap. 8 § riksbankslagen i likviditetsstödjande syfte på särskilda villkor bevilja kredit eller lämna garanti till sådana bankinstitut och svenska företag som står under tillsyn av Finansinspektionen. Denna bestämmelse reglerar Riksbankens möjligheter att bevilja s.k. nödkrediter och är tänkt att tillämpas främst i syfte att ge likviditetsstöd till sådana företag som drabbats av likviditetskris och vars fallissemang riskerar att allvarligt skada stabiliteten i betalningssystemet.

De företag som enligt den nuvarande bestämmelsen kan komma i fråga för likviditetsstöd enligt denna bestämmelse är alltså först och främst bankinstitut. Med bankinstitut förstås i riksbankslagen bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i landet. Ett europabolag som bedriver bankrörelse i Sverige från filial kommer således att betraktas som bankinstitut enligt riksbankslagen och därmed kunna komma i fråga för nödkrediter. Däremot kommer ett europabolag som inte bedriver bankrörelse från filial i Sverige, pga. att det har sitt säte här, inte kunna betraktas som ett bankinstitut i riksbankslagens mening eftersom det heller inte utgör bankaktiebolag, sparbank eller medlemsbank.

Förutom bankinstitut kan även svenska företag som står under tillsyn av Finansinspektionen komma i fråga för nödkrediter. Fråga uppstår därmed om ett europabolag som bedriver bankrörelse, eller annan finansiell verksamhet, och som har säte i Sverige och därmed står under Finansinspektionens tillsyn, kan anses som ett svenskt företag enligt nödkreditbestämmelsen i riksbankslagen. Den nuvarande bestämmelsen är inte helt tydlig på den punkten, särskilt som europabolag ofta beskrivs som varande en europeisk associationsform. Riksbanken föreslår därför att riksbankslagen bör tydliggöras i detta avseende, så att det blir klart att Riksbanken kan bevilja nödkrediter även till europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn och som har sitt säte i Sverige.

På direktionens vägnar:

 

Lars Heikensten
                                                                Björn Hasselgren


I beslutet har deltagit Lars Heikensten (ordförande), Eva Srejber (förste vice ordförande), Villy Bergström, Lars Nyberg, Kristina Persson och Irma Rosenberg.

 

Föredragande har varit Caroline Forss.