Remissvar avseende ändringar i rapportering till Finansinspektionen

Riksbanken, som har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss, har följande synpunkter på förslagen till ändringar i rapporteringen.

Allmänna synpunkter

Riksbanken välkomnar Finansinspektionens förslag till ny kvartals- och årsrapport som till stor del är en sammanslagning och revidering av ett antal befintliga rapporter. Förslaget befrämjar en ökad samordning myndigheterna emellan i statistikarbetet och torde också förenkla arbetet för de rapporterande instituten.

Riksbanken noterar speciellt att "Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1996:20) om månadsstatistik för vissa värdepappersbolag" ingår i det nya rapportförslaget. Detta innebär att Finansinspektionen tar över ansvaret från Riksbanken avseende vissa värdepappersbolags inrapportering från och med den 1 januari 2001, i enlighet med tidigare överenskommelse i samrådsgruppen för finansmarknadsstatistik.

Riksbanken publicerar uppgifter om värdepappersbolagens tillgångar och skulder i publikationen "Finansmarknadsstatistik". Från ikraftträdandet av Finansinspektionens nya rapportering kommer i enlighet med tidigare diskussion Riksbanken att behöva inhämta data avseende värdepappersbolagen från Finansinspektionen.

Finansinspektionens nya rapport är utformad för internetrapportering. Riksbanken ställer sig positiv till detta förslag då det torde underlätta hanteringen av rapporter både för rapporterande institut och myndigheter. Det finns också samordningsvinster i förslaget då Riksbanken överväger att utnyttja samma teknik.

Vissa uppgifter i Finansinspektionens förslag till ny kvartals- och årsrapport är identiska eller i det närmaste identiska med de uppgifter Riksbanken samlar in kvartalsvis från MFI (Monetära Finans Institut). Riksbanken har tidigare konstaterat att förslaget till ny rapport inte tillgodoser Riksbankens behov av kvartalsstatistik. Detta på grund av att förslaget till ny rapport inte innehåller en sådan sektorfördelning som efterfrågas av ECB, SCB och Eurostat. Valutauppdelning saknas liksom möjligheten att identifiera de motparter som finns inom respektive utanför EMU-området. Finansinspektionen har i efterföljande diskussioner konstaterat att Finansinspektionen inte kan använda den balansstatistik som Riksbanken tar in varje kvartal från MFI. Riksbankens statistik är nämligen alltför preliminär, eftersom uppgifterna skall vara Riksbanken tillhanda senast nio bankdagar efter utgången av rapportperioden. Dessutom har Finansinspektionen behov av definitiva resultat- och balansräkningar och dessa bör upprättas samtidigt. Dessa förutsättningar gör att en samordning av Riksbankens och Finansinspektionens kvartalsstatistik inte är möjlig.

Kommentarer till blankett och anvisningar

Riksbanken noterar att, "Finansinspektionens föreskrifter FFFS 1996:20 om månadsstatistik för vissa värdepappersbolag" inte finns medräknad i den grupp föreskrifter som föreslås upphävas i förslaget till ny föreskrift, "FFFS 2000:XX" sid 2. FFFS 1996:20 finns dock medräknad i det inledande brevet bland de rapporter som skall ersättas.

I blanketten förekommer begreppet allmänhet på ett flertal ställen, t.ex. i balansräkningen sidan 1, rad A4, Utlåning till allmänheten. Riksbanken anser att begreppet allmänhet borde definieras i bilaga 2, "Anvisningar till blanketten Kvartals- och årsbokslutsuppgifter" då begreppet allmänhet i olika sammanhang har olika definitioner.

I bilaga 2, "Anvisningar till blanketten Kvartals- och årsbokslutsuppgifter", kapitel 1. "Specifikationer balansräkning", post nr C3 och E3 används termen "Svenska kreditmarknadsbolag". Enligt Riksbankens och Statistiska Centralbyråns terminologi innebär detta att eventuella kreditmarknadsföreningar inte skall tas upp under dessa poster. Riksbanken förordar därför att "Kreditmarknadsföretag" används när både kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar avses (jfr 1 kap. 1 § första stycket 2 lagen [1992:1610] om finansieringsverksamhet).

Vad gäller redovisningen av återköpstransaktioner anser Riksbanken att fordran till följd av erlagd köpeskilling bör tas upp som utlåning (posterna A3 eller A4), inte som övrig tillgång (post A 13). En sådan redovisning, som ligger i linje med hur flertalet institut behandlar återköpstransaktioner vid upprättandet av extern redovisning, gäller när instituten rapporterar statistik till Riksbanken. Om förslaget accepteras bör en följdändring göras beträffande posten C53 i specifikationen.

I Finansinspektionens föreskrifter om blankning (2 kap. 11 § FFFS 1999:14) behandlas tre typfall: avyttring av ett inlånat värdepapper, avyttring av ett i en äkta återköpstransaktion mottaget värdepapper och avyttring av ett ännu inte anskaffat värdepapper. Posten E25 i specifikationen tar endast sikte på skulder till följd av avyttring av inlånade värdepapper. Riksbanken anser att åtminstone den totala negativa positionen till följd av blankning bör anges, eventuellt bör också de olika typfallen av blankning anges var för sig.

Posten E26 "Skuld till följd av erhållen köpeskilling av överförande part i en äkta återköpstransaktion" kan missuppfattas. Posten kan förslagsvis i stället benämnas: "Skuld till följd av erhållen köpeskilling från mottagande part i en äkta återköpstransaktion". Vidare anser Riksbanken att skulder till följd av mottagen köpeskilling bör tas upp som inlåning, inte som övriga skulder (jfr med vad som ovan har sagts om att erlagd köpeskilling vid sådana transaktioner bör tas upp som utlåning).

Beslut i detta ärende har fattats av vice riksbankschefen Villy Bergström efter föredragning av Eva Sterner.

Villy Bergström Eva Sterner

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?