Riksbanken köper statsobligationer för ytterligare 40-50 miljarder, sänker räntebanan påtagligt och behåller reporäntan på −0,25 procent
Datum
2015-04-29
Den expansiva penningpolitiken har en positiv effekt på svensk ekonomi och inflationen har börjat stiga. För att säkerställa att denna utveckling fortsätter har Riksbankens direktion beslutat att köpa statsobligationer för ytterligare 40-50 miljarder kronor. Därtill sänks reporäntebanan påtagligt jämfört med beslutet i februari. Reporäntan lämnas oförändrad på −0,25 procent men kan sänkas ytterligare. Först under andra halvåret 2016 väntas räntan långsamt höjas. Dessa åtgärder och beredskapen att göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Konjunkturen stärks
Konjunkturen i omvärlden fortsätter långsamt att förbättras. Även om konjunkturutvecklingen i omvärlden fortsätter att vara osäker ser återhämtningen i euroområdet ut att stå på en fastare grund. BNP-tillväxten i Sverige är god och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras.
Inflationen stiger från låga nivåer
Inflationen har börjat stiga om än från låga nivåer. Det beror till viss del på att kronan försvagats det senaste året, vilket lett till högre import- och varupriser. Men även tjänstepriser, som inte påverkas lika mycket av växelkursen, ökar snabbare än under förra året. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit något. I takt med att konjunkturen förbättras blir det lättare för företagen att höja priserna. Men det är osäkert hur snabbt detta går, framförallt mot bakgrund av att inflationen vid flera tillfällen blivit lägre än förväntat. En svagare omvärldskonjunktur eller en snabb förstärkning av kronan skulle också kunna göra att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt.
Ytterligare åtgärder för att säkerställa att inflationen fortsätter stiga
För att understödja den positiva utvecklingen och säkerställa att inflationen stiger tillräckligt snabbt har Riksbankens direktion beslutat att utöka köpen av nominella statsobligationer med ytterligare 40-50 miljarder kronor. Köpen kommer att genomföras under perioden maj till och med september och omfattar löptider upp till 25 år. De hittills beslutade köpen från Riksbanken omfattar därmed 80-90 miljarder kronor. Samtidigt sänks reporäntebanan påtagligt jämfört med beslutet i februari. Först under andra halvåret 2016 väntas reporäntan långsamt höjas från −0,25 procent. Reporäntebanan avspeglar också att det är möjligt att sänka räntan ytterligare.
Riksbankens åtgärder pressar ner räntorna till hushåll och företag. Det ökar efterfrågan i ekonomin, vilket gör det lättare för företagen att föra över sina kostnadsökningar till konsumentpriserna. Dessutom bidrar den mer expansiva penningpolitiken till att kronan är kvar på en svagare nivå en längre tid, vilket leder till en snabbare ökning i exportefterfrågan och högre priser på importerade varor. KPIF-inflationen väntas nå 2 procent vid årsskiftet 2015-2016.
Beredskap att göra mer
Penningpolitiken speglar att Riksbankens tolerans för låg inflation är mycket begränsad. Riksbanken har fortsatt hög beredskap att vid behov göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Köpen av statsobligationer kan utökas. Dessutom kan reporäntan sänkas ytterligare och framtida höjningar kan gå långsammare. Därtill är Riksbanken redo att lansera ett program för utlåning till företag via banker och intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången hotas till följd av exempelvis en mycket besvärlig marknadsutveckling. Även köp av andra värdepapper än statsobligationer kan bli aktuella.
Finansiella risker måste hanteras
Penningpolitiken behöver nu vara mycket expansiv för att få upp inflationen och minska riskerna förknippade med en alltför låg inflation. Men de låga räntorna bidrar samtidigt till att trenderna med stigande bostadspriser och skuldsättning hos de svenska hushållen fortsätter. Det är därför angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar riskerna med hushållens skuldsättning. Även snabba prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar innebär risker som kräver ökad vaksamhet framöver.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2014 2015 2016 2017
KPI
-0,2
0,3 (0,1)
2,1 (1,9)
2,7 (3,3)
KPIF
0,5
1,1 (0,9)
2,3 (2,0)
2,2 (2,2)
BNP
2,1 (1,8)
3,2 (2,7)
3,4 (3,3)
2,7 (2,2)
Arbetslöshet,
7,9
7,6 (7,6)
7,2 (7,1)
6,9 (6,7)
Reporänta, procent
0,5
-0,2 (-0,1)
-0,2 (0,0)
0,3 (0,9)
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2015 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2014 kv4 2015 kv1 2015 kv2 2016 kv2 2017 kv2 2018 kv2
Reporänta
0,08
-0,06 (-0,05)
-0,26 (-0,11)
-0,29 (-0,12)
0,24 (0,83)
0,78
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 6 maj. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 12 maj. Mer information kring Riksbankens köp av statsobligationer finns i separat beslutsunderlag på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats där den också finns tillgänglig i efterhand.
