Yttrande över delbetänkandet Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52)

Näringsdepartementet

103 33 Stockholm

DNR 04-722-DIR

1. Inledning

Riksbanken har beretts tillfälle att yttra sig över förslagen från Post- och kassaserviceutredningen. Utredningens uppdrag var att se över statens ansvar såsom det fastställts i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice.

2. Riksbankens synpunkter
Riksbanken skall enligt riksbankslagen främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (1). Riksbankens ståndpunkt är att marknaden inom detta område som regel själv uppnår samhällsekonomisk effektivitet utan myndighetsinblandning. Om en sådan inblandning ändå sker bör den baseras på konkreta och tydligt identifierbara fall av marknads- misslyckanden. Utredningens förslag, enligt vilken staten endast ska subventionera tillgången på grundläggande betaltjänster i de fall där kommersiella alternativ saknas, ligger väl i linje med denna syn. Riksbanken delar också utredningens slutsats att även då kommersiella alternativ saknas så medför statens finansiella ansvar inte nödvändigtvis att verksamheten ska drivas i statlig regi.

Riksbankslagen anger att Riksbanken skall svara för landets försörjning av sedlar och mynt (2). Enligt den tolkning av lagen som etablerats sedan länge uppfyller Riksbanken sin försörjningsplikt genom att tillhandahålla den mängd kontanter som efterfrågas via bankerna, som är Riksbankens motparter. Riksbanken ansvarar också för att det finns ett kontoföringssystem i vilket det kan bokföras hur mycket kontanter bankerna hämtar eller lämnar in vid Riksbankskontoren. Bankerna i sin tur förser övriga aktörer i ekonomin med kontanter. Riksbanken har inget direkt ansvar för att försörja andra aktörer än bankerna med kontanter. Även när det gäller försörjningen med kontanter är grundtanken att Riksbankens ansvar skall begränsas till sådan verksamhet där det är tveksamt om det går att uppnå effektivitet utan statlig inblandning.

Riksbanken anser mot denna bakgrund att utredningens beskrivning av statens ansvar i något fall känns tveksam.  Det sägs till exempel på sid. 177 att utredningens förslag möjliggör en bredare ansats enligt vilken staten ”ska främja utvecklingen inom andra näraliggande områden såsom att minska hanteringen av kontanter i samhället till gagn för såväl ökad säkerhet som samhällsekonomiskt effektvitet”. Det bör inte a-priori vara statens uppgift att styra medborgarnas val av betalningsmedel. Myndighetsinblandning är även här befogad endast om tydliga marknadsmisslyckanden kan identifieras, vilket inte utredningen gör.

På direktionens vägnar:

Lars Heikensten                                                          

Kerstin Alm

Fotnoter:

1) Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 1 kap 2 §

2) Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 5 kap 3 §

I beslutet har deltagit: Lars Heikensten (ordförande), Eva Srejber (förste vice ordförande), Villy Bergström, Lars Nyberg, Kristina Persson och Irma Rosenberg.

Föredragande har varit: Gabriela Guibourg och Mithra Ericson