Reporäntan sänks till −0,35 procent och köpen av statsobligationer utökas med 45 miljarder kronor
Datum
2015-07-02
Inflationen stiger och konjunkturen i Sverige fortsätter att stärkas. Men osäkerheten i omvärlden har ökat och konsekvenserna av situationen i Grekland är svårbedömda. Sedan räntebeslutet i april har dessutom kronan blivit starkare än Riksbankens prognos och utvecklingen av växelkursen är en fortsatt risk för inflationsuppgången. I denna osäkra miljö behöver penningpolitiken vara ännu mer expansiv för att säkerställa att inflationen fortsätter stiga mot målet på 2 procent. Riksbankens direktion har därför beslutat sänka reporäntan med 0,10 procentenheter till -0,35 procent och att utöka köpen av statsobligationer med ytterligare 45 miljarder kronor från september fram till årets slut.
Penningpolitiken har effekt – inflationen stiger
Riksbankens expansiva penningpolitik har effekt och inflationen stiger. I maj var inflationen mätt med KPIF 1,0 procent. Priserna på varor och livsmedel ökar i linje med ett historiskt snitt och prisökningstakten för tjänster stiger från en låg nivå. Samtidigt som inflationen ökar fortsätter konjunkturen att stärkas och läget på arbetsmarknaden förbättras gradvis. KPIF-inflationen bedöms vara nära 2 procent från slutet av 2015.
En osäker omvärld
Tillväxten stiger även i omvärlden. I euroområdet stärks konjunkturen men de senaste dagarnas händelseutveckling i Grekland har ökat osäkerheten betydligt. Konsekvenserna för euroområdet som helhet och för Sverige till följd av situationen i Grekland är svårbedömda.
Sedan Riksbankens senaste beslut i april har kronan stärkts mer än väntat mot flera valutor. En allt för stark växelkurs i förhållande till Riksbankens prognos skulle innebära att priserna på importerade varor ökar långsammare och att efterfrågan i svensk ekonomi blir lägre. En sådan utveckling skulle riskera att bryta den inflationsuppgång som nu inletts.
Åtgärder för att ge stöd åt inflationsuppgången
I denna osäkra miljö behöver penningpolitiken ge mer stöd för att inflationen ska fortsätta stiga mot målet på 2 procent. Riksbankens direktion har därför beslutat att sänka reporäntan med 0,10 procentenheter till -0,35 procent och att utöka köpen av statsobligationer med 45 miljarder kronor fram till årets slut. De köp som det beslutades om i april bedöms vara avslutade i september, varvid de nya köpen tar vid. Reporäntan väntas vara ungefär -0,35 procent under drygt ett år. Räntebanan avspeglar att det är möjligt att reporäntan sänks ytterligare. Den expansiva penningpolitiken understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Beredskap att göra mer
Riksbanken har en fortsatt hög beredskap att vid behov göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Reporäntan kan sänkas ytterligare och köpen av statsobligationer kan utökas. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången hotas till följd av exempelvis en mycket besvärlig marknadsutveckling. Det kan även bli aktuellt att köpa andra typer av värdepapper liksom att lansera ett program för utlåning till företag via banker.
Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras
Penningpolitiken behöver nu vara mycket expansiv för att inflationen ska stiga mot målet och minska riskerna förknippade med en alltför låg inflation. Men de låga räntorna bidrar samtidigt till att trenderna med stigande bostadspriser och skuldsättning hos de svenska hushållen fortsätter. Då skuldnivåerna redan i dagsläget innebär påtagliga risker för svensk ekonomi är det angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar dem. Även kraftiga prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar är något som kräver ökad vaksamhet framöver.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta*
2014 2015 2016 2017
KPI
-0,2
0,2 (0,3)
2,0 (2,1)
2,7 (2,7)
KPIF
0,5
1,1 (1,1)
2,1 (2,3)
2,1 (2,2)
BNP
2,3
2,9 (3,2)
3,6 (3,4)
2,6 (2,7)
Arbetslöshet, 15-74 år, procent
7,9
7,7 (7,6)
7,3 (7,2)
7,0 (6,9)
Reporänta, procent
0,5
-0,3 (-0,2)
-0,3 (-0,2)
0,2 (0,3)
*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i april 2015 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan*
2015 kv2 2015 kv3 2015 kv4 2016 kv3 2017 kv3 2018 kv3
Reporänta
-0,25
-0,37 (-0,28)
-0,41 (-0,29)
-0,33 (-0,21)
0,26 (0,38)
0,81
*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i april 2015 inom parentes.
Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan. Han menade att reporäntan och räntebanan borde lämnas oförändrade. Ohlsson ansåg att det är tillräckligt att utöka och förlänga köpen av statsobligationer i det aktuella ekonomiska läget.
Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 8 juli. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 15 juli. Mer information kring Riksbankens köp av statsobligationer finns i separat beslutsunderlag på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se . En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats där den också finns tillgänglig i efterhand.