Hushållens skulder kräver ytterligare åtgärder
Datum
2015-06-03
Det finansiella systemet fungerar idag väl, men det är känsligt för störningar på grund av sårbarheter i strukturen. Investerarnas efterfrågan på mer riskfyllda tillgångar och de svenska hushållens stora och växande skulder är exempel på omständigheter som bedöms kunna skapa och förstärka störningar i det finansiella systemet. Därför behöver bankernas kapitalkrav skärpas, bankernas likviditetsrisker minska och ytterligare åtgärder vidtas för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning. Riksbanken anser att regering och riksdag snarast behöver förtydliga Finansinspektionens mandat och verktyg för makrotillsyn.
Riskerna ökar
De svenska storbankerna är fortsatt lönsamma och har goda möjligheter att finansiera sig. Men det svenska banksystemet är stort och tätt sammanlänkat samtidigt som bankerna har en stor andel marknadsfinansiering och en liten andel kapital i förhållande till sina tillgångar. Detta gör systemet känsligt för olika ekonomiska störningar. De globalt låga räntorna har bidragit till att investerare både utomlands och i Sverige fortsätter att efterfråga riskfyllda tillgångar. I Sverige stiger samtidigt bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökar. Det medför att riskerna för såväl den finansiella som den makroekonomiska stabiliteten har ökat sedan den senaste stabilitetsbedömningen i december 2014.
Storbankernas motståndskraft behöver stärkas
Under de senaste åren har de svenska storbankerna förbättrat motståndskraften mot både kredit- och likviditetsrisker. Denna utveckling är positiv, men Riksbanken bedömer att bankernas motståndskraft behöver förbättras ytterligare för att minska sårbarheten i det finansiella systemet. Bankernas kapitalkrav bör därför skärpas och bankerna bör minska sina likviditetsrisker.
Åtgärder behövs mot hushållens skuldsättning
För att minska sårbarheterna och riskerna i hushållsektorn krävs åtgärder som angriper de bakomliggande orsakerna till den ökade skuldsättningen. Det behövs reformer för att minska hushållens vilja att skuldsätta sig, som till exempel ett ändrat ränteavdrag och reformer för att öka utbudet av bostäder. Det kan dock ta tid att genomföra och uppnå effekt av sådana åtgärder. Det är därför angeläget att ett sådant reformarbete påskyndas. Riksbanken bedömer också att det behövs andra åtgärder. Ett amorteringskrav motsvarande åtminstone Finansinspektionens förslag bör snarast införas. Andra möjliga kompletterande åtgärder är till exempel ett skuldkvotstak och en skärpning av kraven för bankernas kreditprövning av enskilda hushåll.
Viktigt att mandatet för makrotillsyn snarast förtydligas
För att kunna motverka störningar i det finansiella systemet och riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver de ansvariga myndigheterna kunna agera. Det är av största vikt att regeringen och riksdagen snarast förtydligar Finansinspektionens mandat och verktyg för makrotillsyn och preciserar detta i lag.
En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Kasper Roszbach, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken.
