Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till 1,50 procent

Datum 2012-02-16

Världsekonomin som helhet växer i en relativt god takt och den amerikanska ekonomin har utvecklats något bättre än väntat. Samtidigt har de finansiella marknaderna stabiliserats något och aktiepriserna stigit. I stora delar av euroområdet har dock tillväxtutsikterna försämrats, bland annat till följd av nya finanspolitiska åtstramningar och tecken på en stramare kreditgivning.

Låg tillväxt i Sverige

Den svaga utvecklingen i euroområdet har dämpat efterfrågan på svensk export, som bromsade in kraftigt mot slutet av 2011. De svagare konjunkturutsikterna har gjort att hushållen börjat spara mer och väntar med att konsumera, medan företagen skjuter på sina investeringar. BNP-tillväxten i Sverige blir därför låg under den närmaste tiden. När ekonomin växer långsammare blir efterfrågan på arbetskraft lägre och arbetslösheten stiger något under året. När väl oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Under nästa år bedöms svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt.

Lågt inflationstryck

Inflationen mätt som KPIF, det vill säga KPI med fast bostadsränta, är låg. Det beror framförallt på att kostnadstrycket varit lågt och att kronan har stärkts under de senaste åren. Den svaga efterfrågan i Sverige och i omvärlden, bidrar till att inflationstrycket blir lågt under de kommande åren.

Låg ränta

Inflationstrycket i den svenska ekonomin är nu lågt och tillväxten långsam. Att en inbromsning skulle ske har varit tydligt en tid, men den har blivit kraftigare än väntat. För att stabilisera inflationen kring 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Reporäntan väntas ligga kvar på den nivån en bit in på 2013. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas.

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är stor. De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle i så fall motivera en högre räntebana.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2011 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2011 inom parentes.

Källa: Riksbanken 

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E. O. Svensson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan till 1,50 procent och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. De förordade båda en sänkning av reporäntan till 1,25 procent och en lägre räntebana än den i penningpolitiska rapporten.

Karolina Ekholm förordade en bana som ligger på 1 procent från och med tredje kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till drygt 2 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor är för höga och att en räntebana som förknippas med en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten än i den penningpolitiska rapporten utgör en mer väl avvägd penningpolitik.

Lars E. O. Svensson förordade en bana som ligger på 0,75 procent från och med tredje kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till 2 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor, euroområdets tillväxt och det svenska resursutnyttjandet alla är för höga. Hans räntebana leder då till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 29 februari 2012. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 22 februari. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats.