Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till 1,0 procent
Datum
2012-12-18
Den svaga utvecklingen i euroområdet påverkar tydligt den svenska ekonomin som nu bromsar in. Hushållens konsumtion utvecklas svagt, arbetslösheten stiger och inflationstrycket är lågt. För att ge stöd åt svensk ekonomi så att inflationen stiger mot målet på 2 procent har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent.
Tydlig inbromsning i svensk ekonomi
Utvecklingen i euroområdet är svag och fortsätter att präglas av skuldkrisen. Osäkerheten på de finansiella marknaderna har visserligen minskat under hösten men mycket arbete återstår för att åtgärda problemen i euroländerna. På andra håll i världen syns dock förbättringar, bland annat i USA och i Kina.
Den svaga utvecklingen i euroområdet påverkar tydligt den svenska ekonomin. Handeln med omvärlden har varit svag sedan en tid tillbaka. Svenska hushåll och företag ser nu mer dystert på framtiden och konsumtionen och investeringarna utvecklas svagt. Även på arbetsmarknaden har läget försämrats och antalet varsel har stigit de senaste månaderna. Därtill väntas löneökningarna bli lägre framöver. Den svaga ekonomiska utvecklingen bidrar till att inflationstrycket är lågt.
Mot slutet av 2013 väntas dock inflationen stiga till följd av att den svenska konjunkturen stärks och sysselsättningen tar fart. Till detta bidrar bättre utsikter för världsekonomin, gradvis effekt av vidtagna åtgärder i euroområdet och en låg ränta i Sverige.
Låg ränta ger stöd åt svensk ekonomi
För att ge stöd åt svensk ekonomi så att inflationen stiger mot målet har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Reporäntan väntas vara kvar ungefär på denna låga nivå det närmaste året. En sådan reporäntebana bidrar till att KPIF-inflationen ligger nära 2 procent från 2014 och framåt och till att resursutnyttjandet normaliseras framöver. Riskerna med hushållens höga skuldsättning kvarstår, men mot bakgrund av det svagare konjunkturläget och den lägre inflationen bedömer Riksbankens direktion att det är lämpligt att sänka reporäntan.
Reporäntebanan är en prognos inte ett löfte
Läget i euroområdet är fortsatt osäkert och kan förvärras, vilket kan få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. I ett sådant läge kan reporäntebanan behöva bli lägre. Samtidigt kan också tillväxten och inflationen i Sverige bli högre. När hushållens och företagens förväntningar om utvecklingen framöver förbättras, kan konsumtion och investeringar komma att växa snabbare än förväntat och inflationen bli högre. Detta skulle i så fall motivera en högre reporäntebana.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
3,0 (3,0)
0,9 (0,9)
0,3 (0,7)
2,3 (2,4)
2,6 (2,7)
KPIF 1,4
0,9 (1,0)
0,9 (1,1)
2,0 (2,0)
2,0 (2,1)
3,7
0,9
1,2 (1,8)
2,7 (2,7)
3,2 (2,9)
Arbetslöshet, 15-74 år, 7,5 (7,5)
7,7 (7,7)
8,1 (7,9)
7,6 (7,4)
6,8 (6,5)
Reporänta, procent 1,8 (1,8)
1,5
1,0
1,5 (1,7)
2,2 (2,3)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2012 inom parentes
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2013 kv 4 2014 kv 4 2015 kv 4
1,5
1,2 (1,2)
1,1
1,8 (1,9)
2,5 (2,6)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i oktober 2012 inom parentes
Källa: Riksbanken
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 8 januari. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 19 december. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.
Reservationer
Vice riksbankschef Karolina Ekholm ställde sig bakom beslutet att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter men reserverade sig mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Hon förordade en bana där reporäntan sänks till 0,75 procent i början av 2013 och sedan ligger kvar där till om med första kvartalet 2014 för att successivt höjas till ungefär 1,75 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiverades av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson reserverade sig mot den penningpolitiska uppföljningen och beslutet om reporäntan och reporäntebanan i uppföljningen. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en räntebana som ligger på 0,5 procent från och med andra kvartalet 2013 till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till 1,5 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor längre fram, utländsk tillväxt och svensk inflation är för höga och att hans räntebana med hänsyn till dessa omständigheter ger en prognos för KPIF-inflationen som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå och därför utgör en bättre avvägd penningpolitik. Han bedömde också att hans lägre räntebana inte märkbart skulle påverka eventuella risker med hushållens skuldsättning, eftersom penningpolitiken normalt endast har mycket små kortsiktiga effekter på skuldsättningen och med låg och stabil inflation inga långsiktiga sådana effekter.
