Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till 1,25 procent
Datum
2012-09-06
Efter en oväntat stark utveckling hittills i år dämpas nu tillväxten i svensk ekonomi. Under sommaren har kronan stärkts snabbare än väntat och därtill har produktiviteten blivit oväntat hög. Inflationstrycket väntas därför bli lägre än vid bedömningen i juli. För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna nivå fram till mitten av nästa år, vilket understödjer konjunkturen och bidrar till att inflationen stiger mot målet på 2 procent.
Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet är fortsatt svag och det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Konjunkturnedgången i euroområdet blir därför utdragen. Samtidigt fortsätter återhämtningen i den amerikanska ekonomin, och världsekonomin som helhet växer i god takt. Bilden av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är ungefär densamma som i juli.
Den svenska BNP-tillväxten har hittills i år varit oväntat stark, vilket framförallt berott på att tjänsteexporten ökat kraftigt. Men den svaga efterfrågan från euroområdet dämpar nu exporten och det bidrar till att BNP-tillväxten väntas bli svag under den närmaste tiden. Arbetslösheten ökar därför något under året för att sedan falla tillbaka i takt med att konjunkturen förbättras. Konjunkturutsikterna för svensk ekonomi är därmed i stort sett i linje med bedömningen i juli.
Lägre inflationstryck
I juli konstaterade Riksbanken att inflationstrycket i svensk ekonomi var lågt och att penningpolitiken därför behövde vara expansiv. Sedan dess har kronan stärkts snabbare än väntat och därtill har produktivitetstillväxten i svensk ekonomi blivit oväntat hög. Sammantaget innebär detta att inflationen blir lägre framöver jämfört med bedömningen i juli.
Räntan sänks för att motverka låg inflation framöver
För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna nivå fram till mitten av nästa år. Reporäntebanan är därmed lägre under hela prognosperioden jämfört med bedömningen i juli. I takt med att konjunkturen förbättras och inflationstrycket stiger höjs räntan gradvis. En sådan reporäntebana bidrar till en inflation i linje med målet på 2 procent och ett resursutnyttjande kring en normal nivå.
Den ekonomiska utvecklingen är osäker
Läget i euroområdet är fortfarande osäkert och kan förvärras, vilket kan få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. Samtidigt har svensk ekonomi hittills varit oväntat motståndskraftig och förtroendet hos svenska hushåll och företag kan stiga snabbare än väntat. Till bilden hör också att kronan kan bli starkare eller svagare än förväntat. Såväl konjunkturutsikterna som växelkursen kan således utvecklas på ett annat sätt än i prognosen och därmed påverka tillväxten och inflationen i Sverige. Detta skulle i så fall också innebära att penningpolitiken får en annorlunda utformning.
Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
3,0 (3,0)
1,2 (1,1)
1,3 (1,7)
2,6 (2,8)
KPIF 1,4
1,1 (1,0)
1,6 (1,7)
2,0 (2,1)
3,9
1,5
1,9 (1,7)
2,8
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 7,5 (7,5)
7,6 (7,6)
7,6 (7,7)
6,9 (7,0)
Reporänta, procent 1,8 (1,8)
1,5
1,4
2,0 (2,3)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2012 inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
2012 kv 4 2013 kv 3 2014 kv 3 2015 kv 3
1,5
1,5 (1,5)
1,3
1,4 (1,6)
2,2 (2,4)
2,9 (3,1)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2012 inom parentes. Källa: Riksbanken
Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson reserverade sig mot den penningpolitiska uppföljningen och beslutet om reporäntan och räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Han förordade en sänkning av reporäntan till 1,0 procent och en räntebana som ligger på 0,75 procent från och med fjärde kvartalet 2012 till och med fjärde kvartalet 2013 och sedan stiger till 2 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor längre fram och utländsk tillväxt är för höga och att hans räntebana ger en prognos för KPIF-inflation som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå och därför utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. Hon förordade en bana där reporäntan sänks till 1,0 procent under hösten och sedan ligger kvar där till om med tredje kvartalet 2013 för att successivt höjas till ungefär 2,5 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.
Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 18 september. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 12 september. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats där den också finns tillgänglig i efterhand.
