Bankernas motståndskraft är god

Datum 2012-11-28

Storbankerna är finansiellt starka

De svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) är i dagsläget finansiellt starka. Deras intjäning har ökat och deras kreditförluster har varit små. Storbankerna är dessutom väl kapitaliserade jämfört med många andra europeiska banker och har endast små exponeringar mot de skuldtyngda länderna i euroområdet. Dessa faktorer har bidragit till att de har god tillgång till marknadsfinansiering både i svenska kronor och i utländsk valuta.

Skuldkrisen i euroområdet utgör den största risken för stabiliteten

Trots att de svenska storbankerna för närvarande är finansiellt starka kan en kraftigt försämrad situation i euroområdet påverka deras tillgång till finansiering. Bankerna har ökat sina likviditetsbuffertar men deras stora beroende av marknadsfinansiering kan göra dem sårbara för ökad oro på de finansiella marknaderna. En kraftigt försämrad situation i Europa kan även öka bankernas kreditförluster. En mycket sämre konjunktur kan bidra till att de svenska bostadspriserna faller. Eftersom de svenska hushållens skulder i dag är på en historiskt hög nivå riskerar detta i förlängningen att påverka den svenska ekonomin och de svenska storbankerna negativt. Men Riksbankens stresstester visar att storbankerna har god motståndskraft mot ökade kreditförluster.

Storbankerna bör säkerställa att de har tillräckligt med kapital och likviditet

Det finns flera strukturella svagheter i det svenska banksystemet som kan
påverka den finansiella stabiliteten i Sverige negativt på längre sikt.
Bank­systemet är exempelvis nära sammankopplat med internationella marknader och stort i förhållande till den svenska ekonomin. Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna säkerställer att de har tillräckligt med kärnprimärkapital och minskar sina strukturella likviditetsrisker för att kunna hantera eventuella framtida förluster och störningar på marknaden. Riksbanken anser dessutom att bankerna bör förbättra transparensen i sin offentliga rapportering. Bland annat bör de bli tydligare i sin redovisning av intecknade tillgångar.

Referensräntan Stibor behöver reformeras

Utifrån resultaten av en empirisk undersökning som Riksbanken inledde under hösten 2011 finns det inga tecken på manipulation av referensräntan Stibor. Riksbanken har dock identifierat ett antal brister i ramverket kring denna. Det saknas exempelvis en aktör som har ett övergripande ansvar för Stibor samtidigt som strukturen för styrning och kontroll av Stibor-processen är otydlig. Därtill är transparensen kring prissättningen av Stibor bristande och det är svårt att verifiera hur referensräntan bestäms. Riksbanken rekommenderar därför att Stibor reformeras för att åtgärda brister i ramverket och stärka förtroendet för denna ränta.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen direktsänds på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, men finns också tillgänglig i efterhand på Riksbankens webbplats och på Riksbankens youtubekanal, www.youtube.com/sverigesriksbank.

Den finansiella stabilitetsrapporten och Riksbankens utredning om Stibor kan laddas ned från Riksbankens webbplats eller beställas per e-post: kontorsservicecenter@riksbank.se, eller telefon 08-787 00 00. De tryckta versionerna kommer att finnas tillgängliga från den 4 december.