Reporäntan sänks till 0,25 procent
Datum
2009-07-02
Den svaga ekonomiska utvecklingen gör att penningpolitiken behöver bli något mer expansiv. Riksbankens direktion har därför beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå under det kommande året. Samtidigt syns flera tecken på att konjunkturen kommer att vända uppåt.
Djup lågkonjunktur
Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är mycket svag och det drabbar Sverige hårt. Exporten har fallit kraftigt samtidigt som läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras snabbt. De senaste månadernas information tyder på att nedgången i konjunkturen under 2009 blir något djupare än den bedömning som Riksbanken gjorde i april.
Låg reporänta under lång tid
För att motverka fallet i produktion och sysselsättning och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent behövs en lägre reporänta och räntebana. Riksbankens direktion har därför beslutat att sänka reporäntan till 0,25 procent. Räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010. Riksbanken bedömer att en sänkning till 0,25 procent inte hotar finansmarknadernas funktionssätt.
Riksbanken bedömer att reporäntan efter sänkningen till 0,25 procent i praktiken har nått sin nedre gräns och att läget på de finansiella marknaderna fortfarande inte är fullt normalt. Kompletterande åtgärder behövs för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att låna ut 100 miljarder kronor till bankerna med fast ränta med 12 månaders löptid. Det bör bidra till lägre räntor på lån till företag och hushåll.
Stabil underliggande inflation
Trots expansiv penningpolitik blir produktionen och sysselsättningen lägre än normalt under de närmaste åren. Inflationen hålls uppe av en svag produktivitet och en svag krona. Det kommer dock att bli stora kast i inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) framöver. Det beror främst på att förändringarna i reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i KPI. Den underliggande inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) ligger däremot stabilt nära 2 procent under prognosperioden.
Tecken på vändning i konjunkturen
De senaste månaderna har det kommit flera tecken på att konjunkturen kommer att vända uppåt. Samtidigt har de finansiella marknaderna i Sverige och omvärlden börjat fungera bättre, vilket skapar förutsättningar för att efterfrågan från omvärlden och i Sverige ska ta fart. Den låga reporäntan och finanspolitiken bidrar också till återhämtningen. BNP-tillväxten beräknas bli positiv under 2010 men arbetsmarknaden släpar efter och sysselsättningen börjar inte stiga förrän under 2011.
Osäkerheten är stor
Utsikterna för konjunkturen är fortfarande osäkra. När vändningen väl sker kan uppgången komma att bli starkare än i huvudscenariot. Men det kan också visa sig att återhämtningen tar längre tid än förväntat. Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror därför på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Prognos för inflation och BNP
Årlig procentuell förändring
3,4
-0,2 (-0,3)
1,4 (1,3)
3,2 (3,2)
KPIF 2,7
1,9 (1,9)
1,9 (1,8)
2,0 (2,0)
-0,2
-5,4 (-4,5)
1,4 (1,3)
3,1 (3,1)
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2009 anges inom parentes.
Inflationsprognos, tolvmånaderstal
Årlig procentuell förändring
-1,2 (-1,4)
1,5 (1,4)
3,7 (3,7)
3,7
KPIF 1,5 (1,4)
1,7 (1,6)
2,0 (2,1)
2,2
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2009 anges inom parentes.
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
0,6
0,3 (0,5)
0,3 (0,5)
0,3 (0,5)
1,8 (1,8)
4,0
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i april 2009 anges inom parentes.
Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana i enlighet med scenariot för lägre ränta i den penningpolitiska rapporten, så att reporäntan hålls på denna nivå ett år framåt. En sådan reporäntebana innebär en bättre avvägd penningpolitik med lägre arbetslöshet och högre resursutnyttjande utan att inflationen avviker för mycket från målet.
www.riksbank.se/
