Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter

Datum

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 22 februari att höja reporäntan från 1,75 procent till 2 procent. Beslutet baseras på den bild av inflationsutsikterna som redovisas i inflationsrapporten. Inflationen mätt med UND1X väntas på ett par års sikt vara nära målet under förutsättning att reporäntan gradvis höjs.

 
Den senaste tidens ekonomiska statistik tyder på en fortsatt god tillväxt såväl i omvärlden som i Sverige. Visserligen dämpades tillväxttakten i BNP oväntat både i euroområdet och i USA mot slutet av fjolåret, men detta bedöms vara tillfälligt. Andra konjunkturindikatorer pekar på en fortsatt god utveckling den närmaste tiden såväl i euroområdet och USA som i världsekonomin som helhet.

 
I Sverige uppgick BNP-tillväxten till mer än 3 procent under det tredje kvartalet 2005 jämfört med motsvarande period året innan. Det mesta talar för att ekonomin fortsatte att expandera i snabb takt även mot slutet av förra året. Under de kommande åren väntas hushållens konsumtion växa något snabbare jämfört med prognoserna i föregående inflationsrapport eftersom arbetsmarknadsläget väntas bli bättre och inkomsterna växer. Företagens investeringar bedöms också fortsätta att stiga relativt snabbt.  Även omvärldens efterfrågan på svenska varor och tjänster bedöms växa stabilt de kommande åren.


Den höga tillväxten har sammanfallit med en snabb produktivitetsutveckling. Det senaste årtiondets starka ökning av produktiviteten förefaller också ha fortsatt under fjolåret. Den genomsnittliga tillväxten i produktiviteten väntas nu bli något högre de kommande åren än vad som bedömdes i förra inflationsrapporten. Sammantaget finns det anledning att förvänta sig en något högre genomsnittlig BNP-tillväxt i den svenska ekonomin än vad som låg i den tidigare bedömningen.


De senaste årens ekonomiska tillväxt förefaller även ha medfört en successiv uppgång på arbetsmarknaden. Sysselsättningen steg lite snabbare än väntat mot slutet av fjolåret. Andra arbetsmarknadsindikatorer pekar också på att sysselsättningen kommer att fortsätta stiga. Löneökningstakten steg något under förra året, från en låg nivå, och väntas fortsätta stiga svagt under prognosperioden i och med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Resursutnyttjandet väntas successivt bli högre under kommande år, men till följd av den fortsatt höga produktivitetstillväxten stiger kostnadstrycket endast måttligt.


I januari uppgick inflationen till 0,9 procent mätt med UND1X. Inflationen mätt med KPI var något lägre och uppgick till 0,6 procent. Utfallen för januari var lägre än prognosen i föregående inflationsrapport från december. Det var priserna på importerade varor som blev lägre än väntat.

 
Trots den höga tillväxten i produktion och efterfrågan har inflationen varit låg under en längre tid. Det beror både på fallande importpriser och en god inhemsk produktivitetsutveckling. Bakom detta ligger också ökad konkurrens internationellt och på hemmamarknaden. Dessa faktorer väntas fortsätta att bidra till att hålla tillbaka inflationen, som dock stiger successivt för att närma sig målet på ett par års sikt. Inflationsprognosen är något nedreviderad jämfört med prognosen i december. Det låga utfallet för januari får effekter på inflationen på kort sikt, men på längre sikt är det främst produktivitetstillväxten som håller tillbaka inflationen.


Sammantaget väntas inflationen mätt med UND1X stiga för att på ett par års sikt vara nära målet på 2 procent. Prognosen bygger bland annat på antaganden om en stark tillväxt i Sverige och omvärlden och en gradvis höjning av reporäntan. Liksom tidigare finns det även anledning att beakta att hushållens skuldsättning och huspriserna fortsätter att stiga snabbt. Mot denna bakgrund beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid gårdagens möte. Även efter denna höjning är ränteläget lågt i ett historiskt perspektiv.


Prognoserna som redovisas i inflationsrapporten tyder på ett lågt inflationstryck och på att reporäntan kanske skulle kunna höjas i något långsammare takt framöver jämfört med den räntebana som prognoserna bygger på. Marknadens förväntningar på kommande räntehöjningar har också justerats ned något de senaste dagarna vilket således förefaller rimligt. Hur penningpolitiken framöver kommer att bedrivas beror som vanligt på den nya information som inkommer och hur Riksbanken värderar inflationsbilden.


Beslutet att höja reporäntan kommer att tillämpas från onsdagen 1 mars.


Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 8 mars 2006.


Riksbankschef Stefan Ingves redogör för penningpolitiken i Riksdagens finansutskott klockan 09.00 och svarar därefter på frågor.


En presskonferens med vice riksbankschef Irma Rosenberg och Anders Vredin, chef för avdelningen för penningpolitik, kommer att hållas idag kl. 13.00 på Riksbanken. För deltagande erfordras presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se

 

Tabell 1, Inflationsprognos med beaktande av riskbilden.

Årlig procentuell förändring


Årsgenomsnitt

Tolvmånaderstal

2005

2006

2007

2008

mar-07

mar-08

mar-09

KPI 0,5 (0,5) 1,1 (1,5) 2,1 (2,2) 2,2 (2,4) 2,1 (2,1) 2,3 (2,4) 2,3
UND1X 0,8 (0,8) 0,9 (1,2) 1,5 (1,7) 1,8 (2,1) 1,3 (1,5) 1,8 (2,0) 1,9

Anm. Bedömningen i föregående inflationsrapport anges inom parentes. Bedömningen utgår ifrån att reporäntan följer de implicita terminsräntorna.
Källor: SCB och Riksbanken


 

Tabell 2, BNP-prognos

Årlig procentuell förändring

2004

2005

2006

2007

2008

BNP 3,7 2,7 (2,4) 3,5 (3,2) 2,8 (2,5) 2,4 (2,2)

Anm. Bedömningen i föregående inflationsrapport anges inom parentes. Bedömningen utgår ifrån att reporräntan följer de implicita terminsräntorna.

Källor: SCB och Riksbanken

 

Kontaktinformation

Tomas Lundberg, pressekreterare, tel 08 – 787 02 15

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?