Kommentar till SCB:s ändrade beräkningsmetoder för konsumentprisindex och inflationstakten

Datum 2004-05-05

Statistiska centralbyråns, SCB, nämnd för konsumentprisindex har beslutat att genomföra ett antal metodmässiga förändringar i beräkningen av konsumentprisindex, KPI, och inflationstakten. Förändringarna träder i kraft från och med januari 2005. Med anledning av detta beslut ger vice riksbankschef Irma Rosenberg, med beredningsansvar för penningpolitiska frågor, följande kommentar:

"Förändringarna är av teknisk natur och omfattar dels en ny indexkonstruktion för beräkning av KPI-talet, dels en förändring av sättet att beräkna inflationstakten. Riksbanken har inget att invända mot de metodförändringar som beslutats och samma metodförändringar kommer också att genomföras för de mått på underliggande inflation som SCB beräknar på uppdrag av Riksbanken. Det är osäkert hur stor skillnaden i uppmätt inflationstakt blir mellan den nuvarande och den nya mätmetoden, men SCB:s beräkningar tyder på att den uppmätta inflationen i genomsnitt kan väntas bli ca 0,2 procentenheter lägre per år med den nya mätmetoden. Skillnaden mellan den nuvarande och den nya metoden att beräkna inflationstakten kan dock variera kraftigt mellan olika år och den nya metoden kan även vissa år ge en högre uppmätt inflationstakt", säger Rosenberg.

"Metodförändringarna som sådana har inga effekter på priser eller produktion i den svenska ekonomin, men de reser ändå frågor om Riksbanken till följd av förändringarna kommer att ändra definitionen av inflationsmålet eller på annat sätt låta förändringarna i den uppmätta inflationstakten påverka penningpolitiken. Riksbankens erfarenheter av KPI som målvariabel för penningpolitiken är goda och inflationsmålet har vunnit allmänhetens förtroende. Skälet till att målet definierats i termer av i KPI är bl.a. att detta är det mest kända och mest använda måttet på inflation. De förändringar som nu genomförs ändrar inte bedömningen att inflationen, mätt med KPI, är en lämplig målvariabel", säger Rosenberg.

"Att målet ska vara just 2 procents inflation per år är inte lika självklart, men många andra centralbanker har valt mål runt denna nivå. Efter ett decennium med denna målformulering är allmänhetens inflationsförväntningar numera stabilt förankrade kring detta mål. Trots metodförändringarna gör därför Riksbanken bedömningen att 2 procent är ett lämpligt mål även fortsättningsvis. Målet för penningpolitiken är därmed även fortsatt att inflationen, mätt med KPI, ska vara 2 procent, med ett toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet kring detta mål. Målformuleringen ligger således alltjämt fast, även om sättet att mäta inflationstakten ändras något till följd av de förändringar som SCB genomför", säger Rosenberg.

"Metodförändringarna ger förvisso skäl att förvänta en något lägre uppmätt inflationstakt i genomsnitt jämfört med nuvarande mått på inflationen. Det skulle under i övrigt oförändrade förhållanden kunna tala för en tillfälligt något mer expansiv penningpolitik. För att undvika ryckighet i penningpolitiken kan det dock vara lämpligt att låta en rent teknisk förändring av detta slag slå igenom gradvis. När vi ska fatta beslut om penningpolitiken framöver kommer vi som vanligt att beakta all övrig ny information som kan påverka inflationsprognosen. Vilka konsekvenserna blir för den aktuella penningpolitiken kommer Riksbankens direktion att ta ställning till i samband med nästa penningpolitiska möte den 27 maj", avslutar Rosenberg.

För detaljer om metodförändringarna och deras effekter på den uppmätta inflationstakten, se SCB:s webbplats.