Ohlsson: Beslut idag, konsekvenser långt in i framtiden
De senaste åren har räntorna varit lägre än någonsin tidigare i modern tid. För den som sätter sig i skuld kan det därför vara bra att komma ihåg att utlåningsräntorna på lång sikt rimligen kommer vara 3-4 gånger högre än idag. Ett beslut idag kan alltså få stora konsekvenser långt in i framtiden. Det poängterar vice riksbankschef Henry Ohlsson på fredagen när han talar på ett frukostevent arrangerat av Swedbank.
Henry Ohlsson sammanfattar sitt tal.
Många centralbanker har sänkt sina styrräntor till historiskt låga nivåer för att stimulera efterfrågan och få inflationen att stiga. Att räntorna sjunkit globalt får förstås konsekvenser för penningpolitiken även i Sverige. Riksbankens prognos är att reporäntan kommer att ligga kvar på låga -0,5 procent fram till någon gång kring halvårsskiftet 2017 - för att sedan långsamt börja stiga. Detta innebär att de flesta som sparar eller lånar till konsumtion och investeringar kommer att erhålla eller betala låga räntor under de närmaste åren. Men många ekonomiska beslut har konsekvenser som sträcker sig längre fram i tiden. Det gäller till exempel för hushåll som idag lånar för att köpa en bostad.
Tillväxt, sparande och teknik bestämmer nivån på realräntan
Ohlsson diskuterar i talet olika förklaringar till det globalt sett låga ränteläget och tar då sin utgångspunkt i den långsiktiga nominella räntan, som är den ränta som vi normalt möter till vardags. Den bestäms av den långsiktiga realräntan och inflationsmålet.
Realräntan – alltså den nominella räntan minus den förväntade inflationstakten – bestäms i sin tur på lång sikt av strukturella faktorer, som sparande och investeringar. Och i en liten öppen ekonomi som Sverige bestäms de faktorerna främst i omvärlden.
Penningpolitiken påverkar inflationstakten och inflationsförväntningarna. Om inflationsmålet uppfattas som trovärdigt kommer de långsiktiga inflationsförväntningarna att överensstämma med inflationsmålet. Penningpolitiken kan däremot inte påverka realräntan nämnvärt på längre sikt.
De nominella räntorna kommer att bli högre i framtiden
Mot denna bakgrund diskuterar Ohlsson frågor som har bäring på nivån på den nominella räntan på lång sikt. Varför har realräntorna under lång tid sjunkit trendmässigt? Om och när trenden vänder, vilka blir då konsekvenserna? I ljuset av de senaste årens erfarenheter, kan det även finnas behov av att fundera över nivån på inflationsmålet?
Även om det idag inte går att ge några bestämda svar behöver vi ändå, när vi fattar ekonomiska beslut, vara beredda på att de framtida globala realräntorna kommer att vara av storleksordningen 1,5–2,5 procent. "Om vi till detta lägger ett inflationsmål och inflationsförväntningar på 2 procent i Sverige skulle vi komma fram till att reporäntan kan ligga runt 3,5–4,5 procent. I framtiden kan därför räntorna på bolån ligga tre-fyra gånger högre än dagens bolåneräntor", avslutar Ohlsson.
