Ingves i finansutskottet. Utfrågning om penningpolitiken
Penningpolitiken har bidragit till att stärka Sveriges ekonomi. Det säger riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Per Jansson när de idag deltar i årets andra utfrågning om penningpolitiken i riksdagens finansutskott.
Stefan Ingves inleder utfrågningen med att konstatera att penningpolitiken fungerar väl och ger stöd åt svensk ekonomi. Konjunkturen stärks och inflationen stiger. Han poängterar samtidigt svensk ekonomis stora omvärldsberoende. Den globala konjunkturåterhämtningen är fortsatt kantad av osäkerhet samtidigt som penningpolitiken överlag är mycket expansiv. "Det låga ränteläget i omvärlden spiller över på oss och är något som svensk penningpolitik måste förhålla sig till", säger Ingves och nämner i sammanhanget växelkursens betydelse för inflationsutvecklingen. Liksom tidigare lyfter Ingves i sin inledning också fram problemen på den svenska bostadsmarknaden. "Räntorna behöver nu vara låga för att försvara inflationsmålet. Samtidigt fortsätter hushållens skulder att öka och detta är inte hållbart i längden. I det avseendet lever vi i Sverige farligt", menar Ingves. För att vi ska få en stabil ekonomisk utveckling även på längre sikt behövs därför åtgärder från andra politikområden som begränsar tillväxten i hushållens skulder, avslutar Ingves.
Per Jansson påminner i sin inledning om läget i början av 2015. Den låga inflationen satte då spår i inflationsförväntningarna som föll allt längre från målet. Samtidigt fanns en risk för att de låga räntorna i omvärlden skulle innebära att kronan stärktes kraftigt, vilket inte bara hade försämrat möjligheterna att få upp inflationen utan även försvagat den svenska exportens konkurrenskraft. "Riskerna under våren 2015 när ECB inledde sina stora tillgångsköp underskattas av många, det var ett farligt läge", menar Jansson. Riksbankens penningpolitik, med negativ reporänta och köp av statsobligationer, har bidragit till att läget nu ser bättre ut. Men inflationsbilden behöver bli ännu lite bättre för att vi ska kunna känna oss trygga, avslutar han.
