Ingves: Tid för omprövning – i huvudet på en centralbankschef
”Vi befinner oss i ett läge där de strategier och regelverk som centralbanker följt under de senaste årtiondena måste omprövas.” Så inleder Stefan Ingves sitt tal på onsdagen på Handelshögskolan i Stockholm. De utmaningar som centralbanker står inför är delvis ett resultat av de erfarenheter som gjordes under den senaste krisen. Men de har också att göra dels med strukturella förändringar i det finansiella systemet som globaliseringen, dels med olika teknologiska förändringar. Dessa förändringar påverkar också möjligheterna för länder och centralbanker att bedriva en självständig ekonomisk politik.
Stefan Ingves sammanfattar sitt tal.
Nya betalsätt ställer nya krav på centralbanken
En sådan förändring är att sedlar och mynt får alltmer konkurrens från andra betalningsmedel. Idag genomförs många betalningar på elektronisk väg, till exempel när hushåll och företag betalar fakturor och överför pengar via internet eller mobiltelefoner. Stefan Ingves reser frågan vilket ansvar centralbankerna ska ha för säkerheten och effektiviteten i elektroniska betalningar. Hur viktigt är det exempelvis för förtroendet för betalningsväsendet att det finns ett "statligt betalningsmedel"?
Utvecklingen av nya betaltjänster ställer i alla händelser nya krav på Riksbankens RIX-system som är navet i det svenska betalningssystemet. Ett exempel är utvecklingen av betalningar i realtid som Swish. "En sådan betaltjänst ska fungera även utanför kontorstid - när RIX-systemet är stängt. Därför låter vi numera en summa centralbankspengar i form av en kredit vara utestående under natten", säger Stefan Ingves.
Penningpolitik och finansiell stabilitet hör ihop
Även inom penningpolitiken blåser förändringens vindar. Stefan Ingves poängterar att det flexibla inflationsmålet fortsatt fungerar väl. Men erfarenheter och forskning tyder på att det finns några saker inom det penningpolitiska ramverket som man kanske ska ändra på för att få det hela att fungera ännu bättre, och lyfter exempelvis frågan om vad som är en lämplig målvariabel och behovet av ett toleransintervall. En annan fråga är om den flexibla inflationsmålspolitiken bör ta hänsyn till finansiell stabilitet. Mycket talar för att finansiell stabilitet i princip bör vara ett mål inte bara för makrotillsynen utan även för penningpolitiken.
"Jag tycker det är uppenbart att det finns nära kopplingar mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Graden av finansiell stabilitet påverkar hur penningpolitiska åtgärder påverkar inflation och sysselsättning. Samtidigt bidrar prisstabilitet till ett säkert och effektivt betalningsväsende och underlättar för stabilitet i det finansiella systemet", säger Stefan Ingves.
Vem tar ansvar för makrotillsynen?
När det gäller makrotillsynen behövs rejäla "omtag". "Det finns betydande brister med oklara mandat, otydliga processer och en ineffektivitet som på sikt hotar den finansiella stabiliteten i Sverige, " menar Stefan Ingves.
Han pekar på att även Goodfriend och King i sin utvärdering anser att både mandat och ansvarsfördelning för makrotillsynen behöver ses över: "Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv går det att bättre än idag utnyttja kunnandet, erfarenheten och resurserna inom makrotillsynsområdet som Riksbanken naturligen har i sin roll som centralbank."
Centralbankerna är hjärtat i det finansiella blodomloppet
"Centralbanker är bankernas bank inte bara i finansiella kriser, vår uppgift gäller "24/7". Vi bestämmer priset – räntan- på bankernas betalningar sinsemellan, vi tillhandahåller kontanter och det centrala banksystemet, och blir det grus i maskineriet i RIX, Sveriges finansiella blodomlopp, är det Riksbankens uppgift att hantera situationen. För att minska riskerna för finansiella kriser, med stora samhällsekonomiska kostnader, behöver centralbanker ha mandat och verktyg för att förebygga kriser och ha flexibilitet och likviditet när krisen väl är ett faktum", avslutar Stefan Ingves.
I länken här intill finns de bilder som Ingves visar på Nationalekonomiska föreningen.
