Flodén: Min syn på penningpolitiken och hushållens skuldsättning
Penningpolitiken bör i princip ta hänsyn till hushållens höga och stigande skuldsättning och att den nuvarande låga räntenivån innebär risker för en uppbyggnad av finansiella obalanser. Men en lägre ränta i dagsläget behövs trots dessa risker. Det framhöll vice riksbankschef Martin Flodén när han på tisdagen höll sitt första tal som ledamot av Riksbankens direktion.
Martin Flodén sammanfattar sitt tal
Även om man kunnat se vissa ljusglimtar i den svenska ekonomin och internationellt den senaste tiden är osäkerheten om utvecklingen i omvärlden fortfarande stor. Jämfört med andra länder har svensk ekonomi generellt utvecklats väl efter finanskrisen. Men utvecklingen har varit tudelad. Hushållens goda ekonomi har bidragit till stigande konsumtion och växande skulder, samtidigt som utvecklingen för företagen varit svagare. Tudelningen utgör ett problem för penningpolitiken och Flodén konstaterade därför att det i dagsläget inte är självklart hur penningpolitiken ska hantera avvägningen mellan inflation, konjunkturläge och risker med ökande bostadspriser och hushållskrediter.
Penningpolitiken bör enligt Flodén i princip ta hänsyn till finansiella obalanser och risker som kan uppstå till följd av den förda penningpolitiken. Det följer av Riksbankens uppdrag att bidra till en hållbar ekonomisk tillväxt. Men det är inte självklart vad det innebär för penningpolitiken i praktiken.
Flodén konstaterade att riskerna med en låg ränta under en lång tid behöver vägas mot möjligheterna att relativt snabbt nå inflationsmålet. Hans slutsats var att ett flertal faktorer talar för att reporäntan bör sänkas till ännu lägre nivåer. En sådan är att om en lång period med låg ränta ger upphov till en uppgång i huspriser och skuldsättning kan det var motiverat att bedriva en penningpolitik som bidrar till att nå inflationsmålet snabbt för att kunna höja reporäntan något snabbare framöver när inflationen tar fart.
"En lägre ränta idag följt av snabbare räntehöjningar framöver framstår för mig som en bättre penningpolitik när riskerna vägs mot möjligheten att snabbare återgå till inflationsmålet och få ett mer balanserat resursutnyttjande", summerade Flodén.
Flodén framhöll att det är bra att en makrotillsynstruktur är på plats där en myndighet, Finansinspektionen, får ett tydligt ansvar. Samtidigt är det positivt att Riksbanken och andra myndigheter också får en roll via det finansiella stabilitetsrådet. Att identifiera och analysera faktorer som kan ge upphov till finansiella obalanser är och kommer att förbli en viktig del av Riksbankens arbete. Flodén menade att makrotillsynsåtgärder, om de genomförs, inte nödvändigtvis behöver påverka hans syn på vilken penningpolitik som är lämplig idag – det beror på typ av åtgärd och effekterna de får. Men han poängterade att sådana åtgärder generellt sett är viktiga för penningpolitiken eftersom den blir enklare att bedriva om den finansiella stabiliteten är god.
Läs hela talet.
