Ingves: Inledning om penningpolitiken och den finansiella stabiliteten
Drygt ett år har gått sedan finanskrisen på allvar svepte in över svensk ekonomi. Ett dramatiskt år som trots kraftfulla åtgärder från centralbanker och andra myndigheter världen över fört med sig den värsta konjunkturnedgången på många decennier. Återhämtningen kommer att ta tid, både när det gäller finansiella systemet och den ekonomiska utvecklingen i övrigt. Men den har börjat, även om osäkerheten om utvecklingen framöver är stor och det finns många risker som kantar vägen.
Riksbanken räknar med att den penningpolitik som nu bedrivs kommer att bidra till en stabil återhämtning och till att klara inflationsmålet på 2 procent. Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå fram till hösten 2010. För att penningpolitiken ska få avsedd effekt har Riksbanken dessutom vidtagit kompletterande åtgärder i form av lån till bankerna till fast ränta. Det väntas bidra till fortsatt låga räntor för hushåll och företag.
De finansiella marknaderna fungerar nu bättre. Behovet av myndigheternas krisåtgärder minskar i takt med att förhållandena inom den finansiella sektorn förbättras och världsekonomin visar tydligare tecken på återhämtning. Det går dock inte att utesluta att det kan tillstöta ytterligare komplikationer. Om allt går bra och läget förblir stabilt, då är det dags att gå vidare utan stöd. Men där är vi inte ännu.
Det verkar som om svensk ekonomi kommer att ”landa på fötterna” den här gången, men det gäller att hålla balansen också framöver. Att skapa förutsättningar för det är en svår men mycket viktig uppgift. Vi måste ta oss an den, inte bara på nationell nivå utan också globalt. Den finansiella tillsynskartan måste ritas om. Arbetet har redan börjat, och vi befinner oss i en fas av krisens förlopp då möjligheterna att åstadkomma förändring är goda. Det är nu vi har chansen att verkligen skapa något som håller och fungerar bättre. Den chansen får inte gå oss förbi!
Läs hela talet på bifogad pdf.
