Reporäntan sänks till −0,50 procent

Datum 2016-02-11

Starkare konjunktur men längre period med låg inflation

Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har bidragit till att konjunkturen stärkts, att arbetslösheten sjunkit och att den underliggande inflationen stigit trendmässigt sedan början av 2014. Men inflationsuppgången är ännu inte på fast mark, vilket illustreras av de senaste månadernas oväntat låga utfall. Tillsammans med lägre energipriser och lägre hyresökningar innebär detta att

inflationen bedöms bli lägre under 2016 jämfört med i prognosen från december.

Räntan sänks för att värna inflationsmålet

Det finns argument både för att hålla fast vid den penningpolitik som beslutades om i december och för att göra penningpolitiken mer expansiv. Tillväxten i svensk ekonomi är hög och arbetslösheten sjunker, vilket talar för att inflationen stiger framöver. Dessutom beror nedrevideringen av inflationsprognosen till stor del på faktorer som inte har så mycket att göra med den underliggande, efterfrågedrivna inflationen i svensk ekonomi.

Men nedrevideringen av inflationsprognosen ökar risken för att förtroendet för inflationsmålet försvagas och att inflationen inte stiger mot målet som förväntat. Därtill är osäkerheten om den globala utvecklingen fortsatt stor, med låg inflation och flera centralbanker som bedriver mer expansiv penningpolitik. Svensk penningpolitik måste förhålla sig till detta. Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas snabbare än i prognosen, vilket skulle göra det svårare att få upp och stabilisera inflationen runt 2 procent.

Direktionen bedömer att riskerna med en oförändrad politik är större och att penningpolitiken därför behöver bli mer expansiv.

Beredskap att göra mer

Inflationen bedöms stiga under prognosperioden. Men uppgången väntas bli fortsatt ryckig och det kan komma överraskningar längs vägen. Om och i så fall hur penningpolitiken då reagerar beror på hur inflationsutsikterna påverkas. Det viktiga är att inflationen trendmässigt närmar sig målet och att förtroendet för inflationsmålet inte försvagas. Direktionen har därför fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena.

Det finns fortfarande möjligheter att sänka reporäntan ytterligare. Riksbanken analyserar också om det i det penningpolitiska styrsystemet går att vidta andra åtgärder för att understödja reporäntesänkningarna. Köpen av värdepapper kan utökas, till exempel genom köp av nominella och reala statsobligationer. Riksbanken står också beredd att intervenera på valutamarknaden, om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången. Den 4 januari fattade direktionen ett delegeringsbeslut för att omedelbart kunna intervenera på valutamarknaden som en kompletterande penningpolitisk åtgärd. Tidsperioden för delegeringen förlängdes vid ett extrainsatt penningpolitiskt möte den 19 januari och vid gårdagens penningpolitiska möte. Delegeringsmandatet löper nu till det ordinarie penningpolitiska mötet i juli och används i det fall beslut av hela direktionen inte kan avvaktas.

Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras

Riksbanken har vid många tillfällen påpekat att det låga ränteläget för med sig risker. För att minska riskerna med hushållens skuldsättning behövs olika reformer som dels skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels minskar hushållens vilja att skuldsätta sig. Det är även viktigt att Finansinspektionens mandat för makrotillsyn förtydligas. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. En sådan utveckling kan i förlängningen bli mycket kostsam för samhällsekonomin.

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i december 2015 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i december 2015 inom parentes.

Källa: Riksbanken

Vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan och förespråkade istället en oförändrad reporänta. Flodén reserverade sig även mot beslutet att förlänga delegeringsmandatet för valutainterventioner.

Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 17 februari. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 22 februari. Mer information kring direktionens beslut om återinvesteringar och mandat för valutainterventioner finns i separata protokollsbilagor på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.