Reporäntan lämnas oförändrad på 0,25 procent

Datum

Riksbankens direktion har beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent. Samtidigt görs nu bedömningen att konjunkturuppgången vilar på fastare mark och att det därför finns skäl att höja räntan något tidigare än i bedömningen i december. Reporäntan väntas höjas från och med sommaren eller tidig höst.

Konjunkturuppgång på fastare mark

Uppgången i konjunkturen har successivt blivit allt mer tydlig. Tillväxten i omvärlden har blivit något högre. I Sverige har inflationen stigit under de senaste månaderna och utvecklingen på arbetsmarknaden ser inte ut att bli lika svag som i tidigare bedömning. Samtidigt har läget på de finansiella marknaderna stadigt förbättrats.

 

Låga räntor och en expansiv finanspolitik har bidragit till att hushållens konsumtion har återhämtat sig snabbt. Men bilden av återhämtningen är tudelad. Fortfarande släpar utvecklingen i industrin efter. När konjunkturen i omvärlden tar fart, bedöms efterfrågan på svenska produkter öka och exporten stiga. De kommande åren väntas därför BNP växa relativt starkt.

 

BNP-tillväxten stiger framöver men det kommer att ta tid innan ekonomin har återhämtat sig från den djupa nedgången i samband med krisen. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras ännu en tid även om arbetslösheten inte ser ut att bli lika hög som tidigare antagits. Det svaga läget på arbetsmarknaden väntas få en återhållande effekt på löneökningarna. Det bidrar till att trycket på inflationen inte blir så stort framöver.

 

Mot mer normal penningpolitik

För att inflationen ska nå målet om 2 procent och för att återhämtningen i ekonomin ska få stöd, behöver räntan vara fortsatt låg. Därför har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent.

 

Till följd av krisen har Riksbanken sänkt reporäntan till en historiskt låg nivå. Den information som har kommit sedan december tyder på en fortsatt normalisering på de finansiella marknaderna och en något starkare utveckling i ekonomin. Sammantaget innebär det att riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december. Riksbankens direktion bedömer nu att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst. Samtidigt är nu bedömningen att höjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något.

 

Reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i konsumentprisindex (KPI). När räntan höjs framöver kommer därför KPI stiga snabbt. Den underliggande inflationen mätt som KPIF (KPI med fast bostadsränta) är däremot stabil nära 2 procent mot slutet av prognosperioden.

 

Penningpolitiken framöver beror som alltid på hur den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Blir exempelvis löneökningarna högre eller kronan svagare än väntat, kan räntan behöva höjas snabbare framöver. Om däremot lönerna ökar långsammare eller om utbudet av arbetskraft blir större, kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv än i prognosen.


Prognos för inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

2009

2010

2011

2012

KPI

-0,3 (-0,3) 1,6 (0,8) 2,9 (3,0) 3,1 (3,6)
KPIF 1,9 (1,9) 1,9 (1,2) 1,4 (1,5) 1,8 (1,9)

BNP

-4,5 (-4,5) 2,5 (2,7) 3,4 (3,4) 3,1* (3,5)
Reporänta, procent 0,7 (0,7) 0,4 (0,3) 1,8 (1,6) 3,3 (3,6)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2009 anges inom parentes.
*Prognosen för faktisk (icke kalenderkorrigerad) BNP-tillväxt är nedreviderad 2012. Detta beror på att Riksbanken i föregående prognos för 2012 använde en felaktig beräkningsfaktor för att ta hänsyn till skillnaden i antal arbetsdagar mellan 2011 och 2012. Detta påverkar dock inte analysen eftersom den baseras på säsongs- och kalenderkorrigerad data.
Källor: SCB och Riksbanken
 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

Kv 4 2009

Kv 1 2010

Kv 2 2010

Kv 1 2011

Kv 1 2012

Kv 1 2013

Reporänta

0,25 0,25 (0,25) 0,25 (0,25) 1,1 (0,8) 2,8 (3,0) 4,0

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i september 2009 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och fortsättningsvis en reporäntebana 0,25 procent under huvudscenariots räntebana till och med fjärde kvartalet 2010. Han hävdade att en sådan reporäntebana ger ett bättre utfall för både inflation och resursutnyttjande, med både ett högre resursutnyttjande och en KPIF-inflation närmare målet. En sådan räntebana medför inga problem för de finansiella marknadernas funktionssätt eller den finansiella stabiliteten, särskilt som bostadspriser och bolån inte utgör något stabilitetsproblem och inte bör påverka penningpolitiken.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 24 februari. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 17 februari. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, biträdande chef vid avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?