Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter

Datum 2007-06-20

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,50 procent. Samtidigt gjordes bedömningen att reporäntan behöver uppgå till cirka 4 procent i slutet av året. Under de kommande åren är det sannolikt att räntan behöver höjas ytterligare. Räntehöjningarna bedöms bidra till att inflationen är i linje med målet från nästa år och framåt och att produktion och sysselsättning utvecklas stabilt.

Riksbankens beslut baseras på den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som presenteras i den penningpolitiska rapporten.

Den underliggande inflationen är fortfarande låg men kostnadstrycket har ökat. Tillväxten i produktiviteten har mattats samtidigt som lönekostnaderna stiger snabbare. BNP-tillväxten i Sverige dämpades något under första kvartalet men olika indikatorer tyder på att försvagningen var tillfällig. Antalet sysselsatta ökar snabbt och den internationella konjunkturen utvecklas fortsatt starkt. Utlåningen och huspriserna ökar fortfarande snabbt. Riksbanken bedömer att BNP-tillväxten i Sverige mattas något framöver men kostnadstrycket bedöms bli högre än vad det har varit under de senaste åren.

Det ökade kostnadstrycket i ekonomin och den starka konjunkturen gör att räntan behöver höjas. Riksbanken bedömer att en väl avvägd penningpolitik är att nu höja reporäntan med 0,25 procentenheter. Reporäntan bedöms vara cirka 4 procent i slutet av året. Under de kommande åren är det sannolikt att räntan behöver höjas ytterligare. Detta bidrar till att inflationen är i linje med målet från nästa år och framåt. Samtidigt bedöms produktion och sysselsättning utvecklas stabilt.

Den nya bedömningen innebär att reporäntan behöver höjas mer framöver än vad som ansågs motiverat i februari. Detta beror på att arbetsmarknaden har blivit stramare, löneavtalen högre och finanspolitiken mer expansiv än vad Riksbanken då räknade med.

Det är viktigt att poängtera att det alltid råder stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Därmed är osäkerheten också stor om hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Riksbanken kan exempelvis behöva höja reporäntan mer om lönerna ökar mer, produktiviteten växer långsammare eller efterfrågan stiger snabbare än i huvudscenariot. Om däremot t.ex. utvecklingen i omvärlden visar sig bli svagare kan räntan behöva bli lägre. Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror därmed som vanligt på den nya information som inkommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 4 juli. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från onsdagen den 27 juni.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Irma Rosenberg kommer att hållas idag kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se/.
  

Tabell 1. Inflations- och BNP-prognos

Årlig procentuell förändring

	Årsgenomsnitt				Tolvmånaderstal
	2006	2007	2008	2009	jun-07	jun-08	jun-09	jun-10
KPI	1,4	2,1 (1,5)	2,3 (2,1)	2,3 (2,1)	1,6 (1,1)	2,5 (2,2)	2,3 (2,1)	2,2
UND1X	1,2	1,1 (0,7)	2,0 (1,6)	2,1 (1,9)	0,8 (0,4)	2,0 (1,7)	2,0 (1,9)	2,0
BNP	4,2 (4,5)	3,1 (3,5)	3,0 (2,9)	2,3 (2,5)

Anm. Bedömningen i föregående penningpolitiska rapport anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken 

Tabell 2. Reporänteprognos

Procent, kvartalsgenomsnitt