Penning- och valutapolitik nummer 1
Datum
2005-03-22
Penning- och valutapolitik är Riksbankens tidskrift och kommer ut med fyra nummer per år. I dag publiceras årets första nummer som innehåller tre artiklar på svenska: om sambandet penningpolitik och sysselsättning, om inflationsmål och om uppgången i produktivitetstillväxten samt en på engelska om
Riksbanken och sysselsättningen
Kan Riksbanken påverka sysselsättningen med styrräntan? På kort sikt finns ett samband, men det är övergående och överskuggas av andra faktorer. På lång sikt kan penningpolitiken inte påverka arbetslösheten. Dagens höga arbetslöshetstal beror framför allt på strukturella problem på arbetsmarknaden. Det konstaterar vice riksbankschef Villy Bergström och Annika Svensson och Martin Ådahl på avdelningen för penningpolitik i sin artikel som syftar till att klargöra sambandet mellan penningpolitiken och sysselsättningen.
Penningpolitik och inflationsmål – erfarenheter från 20 länder
När det svenska inflationsmålet annonserades för tolv år sedan var det endast Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien som tidigare infört inflationsmål. För närvarande arbetar omkring 20 centralbanker med rörlig växelkurs och ett explicit inflationsmål. Hur har delegeringen av penningpolitiken till självständiga centralbanker gått till? Vilka inflationsmål har länderna valt? Har centralbankerna uppnått inflationsmålen utan att skapa onödiga fluktuationer i tillväxt och sysselsättning? I artikeln diskuterar Claes Berg, rådgivare till riksbankschefen, erfarenheterna i de länder som infört inflationsmål.
Den "nya ekonomin" och svensk produktivitet på 2000-talet
I slutet av 1990-talet fick Sverige en uppgång i produktivitetstillväxten som i den allmänna debatten kom att förknippas med uttrycket "ny ekonomi" och informationsteknologi (IT). Då IT-bubblan sprack och den globala konjunkturnedgången inleddes 2001 verkade den nya ekonomins era vara förbi. Men produktiviteten har fortsatt att utvecklas starkt de senaste åren, vilket överraskat många bedömare. I artikeln jämför Björn Andersson och Martin Ådahl, på avdelningen för penningpolitik, utvecklingen i Sverige och USA för att finna eventuella gemensamma faktorer.
On the need to focus more on the asymmetry problem within the EU Fiscal Policy Framework
The cornerstone of the EU Fiscal Policy Framework is the requirement that budget deficits are not allowed to exceed 3 per cent of GDP. The regulations state that Euro countries which do not adhere to this requirement can be penalised. In his article, Robert Boije, advisor to the Monetary Policy Department, argues that from the viewpoint of stabilisation policy, the 3 per cent rule might penalise the wrong countries. (This article is only available in English.)
forradet@riksbank.se , fax 08-787 05 26 eller
