Rosenberg: Bilden av en svagare konjunktur tydligare

Datum 2003-05-27

På ett seminarium arrangerat av Öhman Fondkommission talade vice riksbankschef Irma Rosenberg under tisdagen om det aktuella läget i svensk ekonomi och inflationsutsikterna.

 

"I inflationsrapporten i mars gjorde Riksbanken bedömningen att ett krig i Irak skulle bli kortvarigt och att konjunkturen i omvärlden gradvis skulle återhämta sig under 2003. Den väpnade konflikten visade sig vara snabbt övergående och de risker för inflationsutvecklingen som var förknippade med den kan nu avskrivas. Därmed har fokus åter riktats mot styrkan i den globala återhämtningen. Reaktionerna på finansmarknaderna efter krigets slut har hittills varit avvaktande, vilket skulle kunna tolkas som att osäkerheten kring kraften i återhämtningen och när den väntas inträffa, alltjämt består" sade Rosenberg.

 

"Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden sedan förra inflationsrapporten i mars har blivit svagare än väntat, vilket Riksbanken konstaterade vid sitt sammanträde i april. Utvecklingen på arbetsmarknaden har blivit en besvikelse både i USA och i euroområdet. Detta tillsammans med en något långsammare ökningstakt i hushållens inkomster väntas hålla tillbaka konsumtionen. En expansiv ekonomisk politik i USA med låga räntor och skattesänkningar ger dock fortsatt stöd och mildrar effekterna på efterfrågan. Svaga statsfinanser och en annan bedömning av inflationsriskerna har gjort att en motsvarande omläggning av politiken inte skett i euroområdet.

 

Sammantaget väntas återhämtningen dra ut på tiden och det internationella pristrycket bli relativt lågt. Låt mig också nämna lungsjukdomen sars. Det är uppenbart att turism och företagsresande har minskat kraftigt i flera av de drabbade länderna främst i Asien. Effekterna på världsekonomin är ännu så länge svårbedömda och jag kan i dagsläget inte se några varaktiga effekter på den svenska inflationsbilden", sade Rosenberg.

 

"Lägre internationell efterfrågan gör att exporten i Sverige väntas utvecklas svagare än Riksbanken bedömde i mars. Investeringarna i näringslivet föll kraftigt i slutet av förra året. Den uppgång i investeringarna som väntades i takt med att efterfrågan skulle öka ser bl.a. därför ut att skjutas något framåt i tiden. Sammantaget ser tillväxten i svensk ekonomi ut att bli något svagare än Riksbankens bedömning i mars", sade Rosenberg.

"En snabbare nedgång av oljepriset har bidrag till att inflationen blivit något lägre än väntat. Elpriserna som steg kraftigt kring årsskiftet har fortsatt att utvecklas ungefär i linje med Riksbankens bedömning. I april var årstakten för KPI och UND1X 2,3 respektive 2,4 procent. Rensat för elpriserna har UND1X under de senaste månaderna legat kring 1,8 procent", sade Rosenberg.

 

"Den risk för kraftigt stigande inflation som kunde följa vid ett långvarigt krig med högt oljepris är idag borta. Riskerna som sammanhänger med den inhemska kostnadsutvecklingen och den internationella konjunkturutvecklingen är fortfarande aktuella och måste vägas mot varandra. Fortsätter elpriserna att sjunka innebär det att risken för spridningseffekter minskar. Uppåtrisken från lönebildningen kvarstår dock. Alltför höga lönelyft inom de områden där konflikter nu pågår riskerar att leda till kompensationskrav när avtalen inom andra områden på arbetsmarknaden skall omförhandlas i höst. I det korta perspektivet kan dock konflikterna på arbetsmarknaden närmast innebära en viss nedåtrisk om t ex många människor får svårt att ta sig till sina arbeten. Ju längre konflikten drar ut på tiden desto större är risken att den redan svaga konjunkturen dämpas ytterligare. Nedåtriskerna för inflationen sammanhänger liksom tidigare främst med riskerna för en svagare utveckling i omvärlden till följd av de obalanser som orsakats av aktiebubblan och strukturproblemen i euroområdet", sade Rosenberg.

 

"Sammantaget bedömer jag att bilden av en långsammare konjunkturåterhämtning i omvärlden blivit tydligare sedan föregående sammanträde i april i takt med att osäkerheten förknippad med kriget i Irak successivt minskat. Det finns därför också anledning att utgå från att konjunkturutvecklingen i Sverige kommer att bli svagare. Energipriserna har sjunkit vilket på sikt minskar risken för spridningseffekter. Det finns således anledning att räkna med en svagare inflationsutveckling och dessutom finns det tydliga nedåtrisker. Resursutnyttjandet i Sverige förutses bli lägre jämfört med bedömningen i april. Det väntas dämpa inflationsutvecklingen och därmed skapas utrymme för en mer expansiv penningpolitik. Hur stort detta utrymme är får direktionen pröva vid nästa penningpolitiska sammanträde den 4 juni", avslutade Rosenberg.