Reporäntan sänks med 0,5 procentenheter

Datum 2003-06-05

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 4 juni att sänka reporäntan från 3,5 till 3,0 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 11 juni, baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenteras i Riksbankens inflationsrapport.

 

Den internationella konjunkturbilden har gradvis försämrats. Den förväntade återhämtningen har skjutits framåt i tiden och tillväxtprognoserna har successivt fått skrivas ned. Flera faktorer kan förklara detta. Bland annat har anpassningen av företagens och hushållens balansräkningar efter den brustna aktiebubblan blivit mer utdragen vilket dämpat konsumtion och investeringar. Därtill har säkerhetspolitisk oro, som kulminerade när kriget i Irak bröt ut, dämpat utvecklingen.

 

När den väpnade konflikten i Irak nu är avslutad riktas fokus åter mot den underliggande styrkan i den globala återhämtningen. Den statistik som inkommit visar fortfarande inte några tydliga tecken på en förstärkning av konjunkturen. Mycket talar för att tillväxten i världsekonomin, som bromsade in i slutet av 2002, blir fortsatt svag under den närmaste tiden. Arbetsmarknaden både i USA och i Europa har försämrats mer än väntat, vilket bedöms få en dämpande effekt på konsumtionen. Hushållens inkomster i USA förefaller också öka långsammare än väntat, vilket verkar i samma riktning. Dessutom talar finanspolitiska åtstramningar i Europa för ett något lägre internationellt resursutnyttjande och svagare världsmarknadstillväxt jämfört med tidigare bedömningar. Fortfarande väntas i inflationsrapportens huvudscenario en konjunkturuppgång i OECD-området, men jämfört med tidigare prognoser har återhämtningen skjutits något på framtiden. BNP-tillväxten väntas bli 1,7 procent 2003 och cirka 2,5 procent de följande två åren.

 

Ett måttligt resursutnyttjande i omvärlden medför att det internationella pristrycket förblir förhållandevis lågt under prognosperioden. Oljepriset väntas falla tillbaka och kronans växelkurs stärkas under de kommande två åren. Sammantaget ger detta en fortsatt svag ökning av importpriserna.

 

En svagare internationell konjunktur väntas ha en dämpande effekt på efterfrågan i svensk ekonomi under prognosperioden. Exporten utvecklas svagare och den väntade investeringsuppgången förskjuts framåt i tiden. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i inflationsrapportens huvudscenario stanna vid 1,2 procent 2003. Under de följande två åren väntas tillväxttakten tillta och uppgå till 2,4 procent. Resursutnyttjandet väntas bli lägre under hela prognosperioden jämfört med tidigare bedömningar.

 

Inflationen har blivit något lägre än väntat. Detta förklaras främst av att oljepriset fal-lit snabbare än vad som förutsattes i prognosen i mars. I april var inflationen enligt KPI och UND1X 2,3 respektive 2,4 procent. Elpriserna har sjunkit i linje med Riksbankens bedömning vilket bidrar till ett lägre inflationstryck. Den svagare efterfrågeutvecklingen i omvärlden och i Sverige medför ett lägre inflationstryck under i stort sett hela prognosperioden. KPI-inflationen väntas i huvudscenariot uppgå till 1,3 respekti-ve 1,9 procent på ett och två års sikt. Motsvarande siffror för UND1X-inflationen är 1,1 respektive 1,6 procent. UND1X-inflationen rensat för effekterna av energipriserna väntas bli relativt stabil och hamna strax under 2 procent under större delen av prognosperioden.

 

Sannolikheten för att den internationella konjunkturutvecklingen ska bli sämre än i Riksbankens huvudscenario bedöms vara större än sannolikheten för en bättre utveckling, trots en viss nedjustering av de internationella inflations- och tillväxtutsikterna i rapportens huvudscenario. Anpassningsproblemen i världsekonomin kan bli större än beräknat. Till bilden hör också att en fortsatt försvagning av den amerikanska dollarn kan verka dämpande på inflationen i euroområdet och i Sverige.

 

De främsta riskerna för högre inflation bedöms alltjämt sammanhänga med elpriserna och lönekostnaderna. Den senaste tidens utveckling av elpriserna, det lägre resursutnyttjandet och avtalsutfallet inom den kommunala sektorn talar emellertid för att uppåtriskerna för inflationen minskat något. Sammantaget bedöms det finnas en nedåtrisk för inflationen på både ett och två års sikt. Med beaktande av riskbilden väntas KPI-inflationen uppgå till 1,2 procent på ett års sikt och 1,8 procent på två års sikt. Motsvarande bedömning för UND1X-inflationen är 1,0 procent respektive 1,5 procent.

 

De prognoser för inflationen som presenteras i inflationsrapporten ger utrymme för en sänkning av reporäntan. En förklaring till att UND1X-inflationen väntas bli mycket låg på ett års sikt är att energipriserna i konsumentledet beräknas falla framöver. Sådana tillfälliga förändringar i inflationen behöver inte påverka penningpolitiken. I slutet av den prognosperiod vi nu betraktar beräknas de tillfälliga effekterna på inflationen av fluktuationerna i energipriserna ha klingat av. Med de ändringar som görs i bedömningen väntas UND1X-inflationen hamna klart under målet på både ett och två års sikt. Detta gäller också när energipriserna exkluderats.

 

Hur penningpolitiken ska utformas framöver kommer att bero på ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflationsutsikterna.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 18 juni.

 

En presskonferens med riksbankschef Lars Heikensten och vice riksbankschef Irma Rosenberg kommer att hållas kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation.

 

Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats.

 

Inflationsrapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats under rubriken Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas från Information Riksbanken, e-post: forradet@riksbank.se, fax 08-787 05 26 eller tel. 08-787 01 00.