Bergström: Fortsatt förtroende för Riksbanken

Datum 2003-10-17

Vice riksbankschef Villy Bergström deltog idag i debatten "Som sagt - i Laholm" och pratade bl.a. om betydelsen av folkomröstningens resultat för framtiden och redogjorde för inflationsrapporten som publicerades igår.

"I riksbankslagen från 1999 står att Riksbankens mål är att upprätthålla ett fast penningvärde. Detta har vi preciserat i inflationsmålet: att den årliga förändringstakten i konsumentpriserna ska uppgå till 2 procent, med en tolerans för avvikelser på +/- 1 procentenhet. I lagen står också att en oberoende direktion ska fullgöra de penningpolitiska uppgifterna, vilket av många har ifrågasatts ur ett demokratiskt perspektiv. Det motstånd som fanns på olika håll i samhället och riksdagen för en självständig riksbank har vi försökt att övervinna genom öppenhet och tydlighet i genomförandet av penningpolitiken. I praktiken betyder det bl.a. att vi presenterar egna bedömningar av konjunkturen och inflationen regelbundet, håller tal och andra föredrag samt publicerar protokoll efter de penningpolitiska sammanträdena. För Riksbanken innebär resultatet i folkomröstningen att penningpolitiken kommer att bedrivas som tidigare. De svenska inflationsutsikterna kommer fortsatt att stå i fokus för penningpolitiken och inflationsmålet kvarstår. Riksbankens erfarenheter från åren med inflationsmål är goda och det finns därför ingen anledning att förändra den penningpolitiska strategin till följd av resultatet. Detta kan istället delvis tolkas som att vi har lyckats att förankra vår verksamhet hos allmänheten och att det finns ett förtroende för Riksbankens penningpolitik", menade Bergström.

 

"Inflationen i Sverige har det senaste året till stor del bestämts av utbudsstörningar i form av höga energipriser. De närmaste månaderna väntas energipriserna fortsätta ligga på en högre nivå än i den bedömning som Riksbanken gjorde i juni. Det medför att energipriserna inte väntas dämpa inflationstakten lika mycket under det närmaste året som förväntat i tidigare beräkningar och en del av den återhållande effekten skjuts på framtiden", sade Bergström

 

"Riksbanken bedömer att en viss förstärkning har skett i konjunkturen i världsekonomin totalt sett under sommaren. Förändringarna i förhållande till den bedömning som Riksbanken presenterade i juni är emellertid små och bilden är inte entydig. Exempelvis är konjunkturutsikterna fortsatt dystra i Europa där BNP föll under andra kvartalet i flera länder. I USA tycks den expansiva ekonomiska politiken dock ha fått genomslag och återhämtningen i den amerikanska ekonomin fäste. Det kan utläsas i utvecklingen på de finansiella marknaderna med stigande börskurser och långräntor. Det speglas också i en fortsatt hög konsumtion och en påbörjad återhämtning i näringslivets investeringar", konstaterade Bergström.

 

"En vändning på den amerikanska arbetsmarknaden är en förutsättning för en uthållig konjunkturuppgång i USA. De amerikanska företagen har fram tills nu varit försiktiga med nyanställningar och efterfrågeläget på den amerikanska arbetsmarknaden är svagt. Den senaste tidens statistik pekar emellertid på att det kan ha vänt. I september ökade antalet sysselsatta för första gången på åtta månader och 57 000 nya jobb skapades. Samtidigt minskade takten i antalet nedlagda arbetstillfällen i tillverkningsindustrin. Arbetslösheten ligger dock kvar på 6,1 procent. Den positiva statistiken kan tolkas som att de amerikanska företagen i större utsträckning tror att efterfrågan nu är tillräckligt stark för att de ska våga anställa mer personal", sade Bergström.

 

"I Sverige var BNP-tillväxten under första halvåret i år något starkare än vad som väntades i juni. Tillsammans med sänkningen av reporäntan med sammantaget 0,75 procentenheter gör detta att bilden av svensk ekonomi nu framstår som något ljusare än tidigare. Utvecklingen på arbetsmarknaden är emellertid fortsatt svag. Sysselsättningen i den offentliga sektorn har börjat falla och inom industrin syns inga tecken på en tydlig återhämtning. Lönebildningen är den enskilt viktigaste faktorn för inflationsutvecklingen i Sverige. De kommande åren bedöms utvecklingen på arbetsmarknaden hålla tillbaka löneökningstakten. Riskerna för en högre inflation förknippad med nästa års avtalsrunda bedöms dock kvarstå, men har minskat i och med att kommunalarbetarna slöt avtal på lägre nivåer än vad som befarats", sade Bergström.

 

"Den bild som tecknas för svensk ekonomi i inflationsrapporten innebär ett något högre resursutnyttjande under prognosperioden jämfört med i juni. Den återhållande effekten från energipriserna har emellertid förskjutits något på framtiden varför prognosen för UND1X-inflationen är i stort sett oförändrad jämfört med i juni. Inflationen rensad för energipriserna väntas bli något högre i slutet av prognosperioden jämfört med tidigare och därmed utvecklas i linje med målet", avslutade Bergström.