Bergström: Rimligt avvakta ytterligare information
Vice riksbankschef Villy Bergström talade vid JAK Medlemsbanks sommarseminarium i Mellanfjärden. Bergström redogjorde för inflationsmålspolitiken och kommenterade debatten huruvida inflationsmålet är för lågt. Bergström gav också sin syn på det ekonomiska läget och penningpolitiken.
"Det mesta talar för att utvecklingen i omvärlden såväl som i Sverige följer det scenario som Riksbanken räknat med under senare tid. I inflationsrapporten i juni konstaterades att tecknen på en internationell konjunkturuppgång har blivit tydligare och den bilden kvarstår. Osäkerheten kring den internationella utvecklingen är dock fortsatt stor. Den expansiva ekonomiska politiken i många länder kan medföra att världsmarknadstillväxten utvecklas starkare än vad som antagits i inflationsrapportens huvudscenario. I motsatt riktning verkar de sparandeobalanser som byggs upp i USA där en snabbare korrigering av det låga sparandet skulle kunna bidra till en långsammare återhämtning i världsekonomin. Effekterna av en ihållande svag utveckling på börserna samt den pågående försvagningen av dollarkursen är andra osäkerhetsfaktorer", sade Bergström.
"Som Riksbanken konstaterade i inflationsrapporten talar det mesta för en försiktig konjunkturuppgång i Sverige i år och för en relativt god tillväxt åren därefter. I industrin har hjulen börjat snurra och hushållens konsumtion gynnas av en god inkomstutveckling, förhållandevis låga realräntor och stigande fastighetspriser. De risker vi ser framöver har främst att göra med den svenska ekonomins inflationsbenägenhet och med lönebildningen. Det finns en viss osäkerhet om hur mycket lediga resurser som finns i ekonomin, bl.a. gäller det tillgången på arbetskraft framöver och produktivitetstillväxten inom vissa sektorer. Inflationen bedömdes i inflationsrapporten ligga i linje med målet två år framåt i tiden, men det är delvis ett resultat av en förväntad förstärkning av kronan samt att oljepriset bedöms falla vilket håller nere inflationen. I takt med att effekterna av dessa två faktorer dämpas och tillväxten tar fart kommer inflationen att stiga", sade Bergström.
"I den penningpolitiska debatten har olika forskare framfört att Riksbankens inflationsmål om 2 procent skulle vara för lågt satt och att t.ex. 4 procents inflation skulle vara förenligt med lägre arbetslöshet. Med samma löneökningstakt i både den skyddade och konkurrensutsatta sektorn skulle den genomsnittliga inflationen inte stanna vid 2 procent, eftersom produktivitetsutvecklingen i den skyddade sektorn, som utgör omkring 2/3 av den totala ekonomin, är relativt låg, hävdar kritikerna. Men även om den skyddade sektorns produktivitetstillväxt bara är en tredjedel av den konkurrensutsatta sektorns, är det fullt möjligt att nå inflationsmålet för den svenska ekonomin om löneökningarna begränsas till 3,5 procent per år i båda sektorerna. Priserna stiger då visserligen dubbelt så snabbt i den skyddade sektorn men i genomsnitt begränsas inflationen till 2 procent", konstaterade Bergström.
"Att byta inflationsmål låter sig inte göras i ett enskilt land som håller på att bygga upp förtroendet för en låginflationsekonomi, och det är heller inte nödvändigt om lönebildningen ställer in sig på en lönekostnadsökning på cirka 3,5 procent per år, dvs. reallöneökningar som motsvarar produktivitetsutvecklingen på lite längre sikt. Problemet är att arbetsmarknaden inte tycks klara detta. I fjol ökade lönerna med preliminärt 4,3 procent. Med den bedömning som gjordes i den senaste inflationsrapporten kommer lönerna att fortsätta att öka med över 4 procent per år, vilket inte är motiverat utifrån produktivitetsutvecklingen och innebär att företagens vinster och investeringsutrymme minskar. Lönekostnadsutvecklingen är inte förenlig med inflationsmålet. Ytterligare räntehöjningar kan därför komma att behövas för att dämpa aktiviteten något och förhindra och ge en tydlig signal om att Riksbanken inte avser att äventyra inflationsmålet. Å andra sidan är den internationella utvecklingen idag något mera osäker jämfört med den bedömning jag gjorde vid föregående penningpolitiska möte. Det talar för att det kan finnas anledning att avvakta med nya räntehöjningar något för att försäkra sig om att Riksbankens bedömning står sig", avslutade Bergström
