Reporäntan hålls oförändrad på 3,75 procent

Datum 2001-10-16

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde måndagen den 15 oktober att lämna repo-, in- och utlåningsräntorna oförändrade på 3,75, 3,0 och 4,5 procent. Direktionens beslut, som tillämpas från onsdagen den 17 oktober, baseras på Riksbankens inflationsrapport. Den samlade bedömningen i rapporten är att inflationen kommer att utvecklas i linje med Riksbankens mål på ett till två års sikt.

Redan innan terrordåden i USA inträffade talade flera indikatorer för ett försämrat efterfrågeläge. Den säkerhetspolitiska utvecklingen efter attackerna riskerar att dämpa både hushållens och företagens framtidstro ytterligare. Risken bedömdes därmed ha ökat för att inflationen skulle underskrida målet på två års sikt, vilket föranledde Riksbanken att sänka reporäntan den 17 september.

Det nuvarande läget är ovanligt svårbedömt. Till de normala problemen med att avgöra när konjunkturen kan tänkas vända uppåt till följd av att investeringar och sparande anpassat sig till mer realistiska förväntningar om vinster och inkomster o.s.v. tillkommer svårigheterna att värdera konsekvenserna av terrorattackerna i USA och effekterna av de lättnader av den ekonomiska politiken som vidtagits. Detta gör att bedömningen av olika alternativa utvecklingsvägar för ekonomin är särskilt viktig denna gång.

Den synkroniserade konjunkturnedgången i USA, Europa och Japan innebär att tillväxten i omvärlden nu förväntas bli svagare än i majprognosen. I huvudscenariot antas dock att den expansiva penning- och finanspolitiken i flertalet industriländer bidrar till att konjunkturförloppet följer mönstret från tidigare cykler och vänder upp under andra halvåret 2002.

Tillväxtprognosen för Sverige revideras ned för de kommande åren jämfört med föregående inflationsrapport. Resursutnyttjandet blir därmed lägre, även om det ökar under den senare delen av prognosperioden. En expansiv ekonomisk politik, med bl.a. skattesänkningar och lägre realränta samt en svagare krona, bidrar till en återhämtning. Stigande disponibla inkomster lägger grunden för en konsumtionsuppgång samtidigt som kronan bidrar till en ökande nettoexport. I huvudscenariot väntas BNP-tillväxten uppgå till 1,3 procent i år och 2,2 respektive 2,8 procent för 2002 och 2003.

Inflationen blir på kort sikt något högre än vad som tidigare antagits. Den inhemska inflationen väntas åter sjunka under våren 2002 i takt med att effekterna av de kraftiga prishöjningarna på t.ex. livsmedel, el och tele ebbar ut och till följd av att resursutnyttjandet blir något lägre. Återhämtningen och ett något stigande resursutnyttjande gör att inflationen under den senare delen av prognosperioden åter stiger. Effekterna av den svagare kronan motverkas av en långsammare ökningstakt för internationella exportpriser och lägre oljepriser. Den samlade bedömningen är att inflationen, mätt med KPI och UND1X, kommer att ligga på 1,5 respektive 1,7 procent i september 2002 och på 2,1 respektive 2,0 procent i september 2003.

Även riskbilden påverkar utformningen av penningpolitiken. Trots en betydande nedrevidering av tillväxtprognoserna för omvärlden i huvudscenariot bedöms sannolikheten för en lägre inflation till följd av en djupare och mer utdragen nedgång i utlandet vara större än i föregående inflationsrapport. En sådan utveckling skulle antagligen förlänga konjunkturnedgången i Sverige.

Det finns även tydliga risker för att inflationen blir högre än i huvudscenariot. En sådan risk sammanhänger med att den inhemska inflationen stigit mer än väntat, vilket kan vara ett tecken på att utväxlingen mellan inflation och tillväxt i vid mening är mindre gynnsam än vad som tidigare antagits. Kronan utgör också en uppåtrisk för inflationen, även om en fortsatt svag växelkurs antagligen är mest sannolik i kombination med en svagare konjunktur och därmed lägre resursutnyttjande.

Sammantaget bedöms nedåtrisken som är förknippad med svagare tillväxt i omvärlden balanseras av uppåtriskerna från växelkursen och utväxlingen mellan resursutnyttjande och priser i vid mening. Slutsatsen är att inflationen, även med beaktande av riskbilden, på ett till två års sikt, vid oförändrad reporänta på 3,75 procent, kommer att utvecklas i linje med Riksbankens mål.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 30 oktober.

Riksbankschef Urban Bäckström framträder kl. 10.00 idag i Finansutskottet, Skandiasalen, Mynttorget 1.

En presskonferens kommer att hållas kl. 13.30 på Riksbanken, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation. Vid presskonferensen deltar Lars Heikensten, Claes Berg och Hans Lindblad.

Inflationsrapporten kan laddas ned från hemsidan under rubriken Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas från Information Riksbanken,
e-post: forradet@riksbank.se, fax 08-787 05 26 eller tel. 08-787 0100.