Bäckström: Lagom avmattning inte en nackdel för ekonomin

Vid ett seminarium i Malmö arrangerat av Sydsvenska Handelskammaren talade riksbankschef Urban Bäckström under rubriken "Svensk ekonomi och ekonomisk integration".

"I Riksbankens senaste inflationsrapport förutspåddes i huvudscenariot att efterfrågan i svensk ekonomi är på väg att anpassa sig till en mer långsiktigt hållbar utveckling efter de senaste årens kraftiga expansion. Det väntas i sin tur leda till att inflationen utvecklas relativt stabilt kring Riksbankens mål på 2 procent under de kommande ett till två åren. Bedömningen bygger på att det sker en avmattning i den internationella konjunkturen i spåren av utvecklingen i den amerikanska ekonomin. I Sverige mattas orderingången och produktionen av, vilket i sin tur dämpar investeringarna. Hushållen påverkas av sjunkande optimism bland företagen och nedgången på börsen. Det gör att den privata konsumtionen växer i ett lugnare tempo. Riksbanken betonade i samband med presentationen av inflationsrapporten att läget var svårbedömt. Riskbilden i inflationsrapporten visade också tydligt detta."

"Direktionen intog vid sitt penningpolitiska möte den 26 mars en vänta-och-se-attityd med beredskap att agera snabbt om det skulle visa sig nödvändigt. Av protokollet från mötet framgår att huvuddelen av direktionens ledamöter inte ville ge några signaler om kommande räntebeslut. Flera ledamöter framhöll att åtskilliga saker kan hända fram till nästa möte."

"Sedan inflationsrapporten publicerades har inkommande statistik från USA givit blandade signaler. Hushållens konsumtion och aktiviteten i byggsektorn har hållits uppe samtidigt som den finansiella oron fortsatt, vilket kan komma att verka dämpande på efterfrågan. Det amerikanska centralbanken sänkte i veckan återigen styrräntan. Det återstår att se i vilken takt den lättare penningpolitiken kan föra in ekonomin mot ett mer gynnsamt förlopp. Spridningseffekterna från den amerikanska avmattningen har blivit tydligare i flera europeiska ekonomier. Utvecklingen framöver är svårbedömd men det verkar som om Europa skulle kunna se fram emot en förhållandevis hygglig ekonomisk tillväxt."

"Här hemma har ökningstakten för detaljhandelsförsäljningen dämpats något under inledningen av 2001 samtidigt som hushållens förväntningar fallit och industri-konjunkturen utvecklats relativt svagt. På arbetsmarknaden stiger sysselsättningen alltjämt även om antalet nyanmälda lediga platser tyder på att efterfrågeutvecklingen i ekonomin är på väg att dämpas något."

"Både konsumentprisindex (KPI) och den underliggande inflationen, mätt som UND1X, steg dock enligt de senaste siffrorna med 1,9 procent i årstakt. Det är flera tiondelar mer än vad Riksbanken räknade med i inflationsrapporten. Även den inhemska underliggande inflationen (UNDINHX), som steg i mars med 2,9 procent jämfört med samma månad förra året, steg mer än väntat."

"Man ska givetvis inte dra allt för snabba slutsatser enbart på basis av enskilda månadstal, men utvecklingen är ändå sådan att den måste hållas under noggrann uppsikt. Den snabbare takten i prisökningarna skulle delvis kunna tyda på att efterfrågeläget och resursutnyttjandet ändå är så pass gynnsamt att företag tar tillfället i akt att söka förbättra sina vinstmarginaler. I den mån det är efterfrågeläget som påverkat en del av uppgången i inflationen visar det på att svensk ekonomi under det senaste året haft ett förhållandevis högt resursutnyttjande och att den väntade avmattningen inte är en nackdel. På så sätt kan efterfrågan anpassas till en takt som är långsiktigt uthållig."

"Exakt hur omfattande och varaktig den annalkande internationella avmattningen kommer att bli och hur det i sin tur påverkar svensk ekonomi är en öppen fråga.  Det saknas fortfarande pusselbitar. Till detta kan läggas att den svenska reporäntan ligger lägre än motsvarande styrränta i de flesta andra industriländer, vilket sannolikt bidrar till att motverka effekterna av avmattningen i världsekonomin. Därutöver kan noteras att kronans kurs alltjämt är mycket svag, vilket för närvarande ger en stimulans åt exportefterfrågan och också begränsar återverkningarna."

"Detta är några av de indikationer på utvecklingen i svensk ekonomi såsom den ter sig under våren 2001 som jag och mina direktionskollegor har beakta när vi sätter oss ned runt sammanträdesbordet torsdagen den 26 april då nästa penningpolitiska möte i Riksbanken äger rum", avslutade Bäckström.