Reporäntan sänks 0,25 procentenheter till 3,15 procent

Datum 1999-02-12

OH-bilder från presskonferensen finns under Aktuellt/Övrigt.

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde torsdagen den 11 februari att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter från 3,40 procent till 3,15 procent. Direktionen beslutade också att sänka in- och utlåningsräntorna med 0,50 procentenheter vardera. Inlåningsräntan sätts till 2,75 procent och utlåningsräntan till 4,25 procent. Besluten träder i kraft onsdagen den 17 februari.

Jämfört med Riksbankens senaste inflationsbedömning i december 1998 har det omedelbara inflationstrycket i Sverige visat sig bli något lägre. De internationella konjunktur- och inflationsutsikterna har också dämpats, vilket sannolikt kommer att medföra att den ekonomiska aktiviteten och inflationen i Sverige under de kommande två åren blir något svagare.

I inflationsrapportens huvudscenario bedömdes tolvmånaderstalet för KPI uppgå till 1,2 procent i december 1999 och 1,4 procent i december 2000. Motsvarande bedömning för den underliggande inflationen, mätt som UND1X, var 1,7 respektive 1,8 procent. I rapporten konstaterades dock att nedåtrisken i inflationsbedömningen var större än uppåtrisken och att detta var kopplat till risken för en kraftigare och mer långvarig internationell konjunkturnedgång. Den internationella bilden har förskjutits något i denna riktning under de senaste månaderna.

Det omedelbara inflationstrycket i Sverige är fortsatt lågt. Inflationsutfallet i december 1998 var 0,3 procentenheter lägre än förväntat i inflationsrapportens huvudscenario.

Omkring 0,1 procentenheter kan förklaras av lägre räntekostnader och ungefär 0,1 procentenheter beror på lägre världsmarknadspriser på olja. Den underliggande inflationen har också utvecklats något svagare än väntat.

Sedan föregående inflationsrapport har den amerikanska ekonomin visat tecken på fortsatt styrka. Utvecklingen i euroområdet förefaller bli något svagare än väntat, även om det inte finns några tecken på en avmattning i konsumtionen. Samtidigt visar den japanska ekonomin inte några klara tecken på återhämtning. Samman-taget leder detta sannolikt till att tillväxten i OECD-området 1999 och 2000 blir något lägre än vad

Riksbanken tidigare räknade med. Detta kan förväntas bidra till att ytterligare dämpa det redan låga inflationstrycket från omvärlden.

Tillväxtutsikterna i svensk ekonomi för 1999 och 2000 framstår nu som något svagare till följd av den internationella avmattningen. Företagens förväntningar och orderläget i industrin har förskjutits i negativ riktning. Det mesta tyder därför på att export och investeringar kommer att utvecklas något svagare än väntat. Den privata konsumtionen förefaller dock utvecklas starkt och ungefär i linje med den tidigare bedömningen. Sammantaget bedöms kapacitetsutnyttjandet i svensk ekonomi bli något lägre än väntat, vilket dämpar inflationstrycket. I samma riktning pekar de allt lägre inflationsförväntningarna.

Inflationen mätt med KPI bedöms, vid en reporänta på 3,40 procent, underskrida Riksbankens inflationsmål på 2 procent på ett till två års sikt. Detta förklaras delvis av tillfälliga faktorer som inte bedöms ha någon varaktig inverkan på inflationen eller inflationsprocessen och som därför inte påverkar penningpolitikens uppläggning. Förändringar i indirekta skatter och subventioner samt lägre räntekostnader bedöms hålla tillbaka konsumentprisutvecklingen med mellan 0,5 och 1,0 procentenheter under såväl 1999 som 2000. Inflationen bedöms dock, även rensat för dessa tillfälliga faktorer, komma att underskrida målet om två procent på ett till två års sikt.

Riksbanken kommer att publicera en ny inflationsrapporten den 25 mars. I denna kommer en mer heltäckande bedömning av inflationsutsikterna att presenteras samt de slutsatser som följer för penningpolitikens uppläggning.

En presskonferens kommer att hållas kl. 11.00 i dag, fredag, på Riksbanken, Malmskillnadsgatan 7, För deltagande erfordras presslegitimation. Vid presskonferensen deltar Urban Bäckström och Lars Heikensten.