Protokoll från det penningpolitiska mötet 11 februari 2015
Vid det penningpolitiska mötet den 11 februari beslutade Riksbankens direktion att sänka reporäntan till –0,10 procent och att justera ned reporäntebanan något. Samtidigt återställs räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/– 0,10 procentenheter. Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Dessa åtgärder och beredskapen att snabbt göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.
Världsekonomin som helhet väntas fortsätta återhämta sig. Men osäkerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden och volatiliteten på finansiella marknader har ökat sedan det penningpolitiska mötet i december. Det låga oljepriset är positivt för den globala BNP-tillväxten men leder samtidigt till låg global inflation. Förutom rörelserna i oljepriset beror den ökade osäkerheten också bland annat på den senaste tidens utveckling av de ekonomiskpolitiska förutsättningarna i Grekland och konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Konjunkturutvecklingen skiljer sig åt mellan länder och regioner. Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitiken. I USA och Storbritannien förväntas centralbankerna höja sina styrräntor i år, medan ECB och flera andra centralbanker har gjort penningpolitiken mer expansiv. Dessa skillnader har bidragit till stora rörelser på valutamarknaderna.
Med en återhämtning i omvärldens ekonomi stärks konjunkturen i Sverige och arbetsmarknaden förbättras framöver. Inflationen är fortfarande låg men det finns tecken på att den underliggande inflationen har bottnat. Lägre oljepriser riskerar dock att dämpa inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på finansiella marknader.
Direktionen var enig om att penningpolitiken behöver vara ännu mer expansiv för att minska risken för att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortsätter att falla och för att understödja att inflationen stiger mot målet tillräckligt snabbt.
Samtliga i direktionen förespråkade att reporäntan sänks med 0,10 procentenheter till
–0,10 procent, att reporäntebanan justeras ned och att räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem återställs till reporäntan +/–0,10 procentenheter.
En majoritet av direktionen beslutade också att Riksbanken ska köpa nominella statsobligationer för 10 miljarder kronor. En ledamot reserverade sig mot att nu köpa statobligationer.
Om nämnda åtgärder inte skulle räcka för att inflationen ska stiga mot målet kan Riksbanken snabbt göra penningpolitiken ännu mer expansiv. De vidtagna åtgärderna och beredskapen att göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Vid mötet diskuterades även effekterna av negativ reporänta, matchningsproblemen på arbetsmarknaden, effekterna av strukturförändringar i ekonomin samt riskerna med en ökad skuldsättning bland hushållen och behovet av ytterligare åtgärder för att hantera detta.
Läs hela protokollet från det penningpolitiska mötet.
