Protokoll från det penningpolitiska mötet den 2 juli 2014
Vid det penningpolitiska mötet den 2 juli beslutade Riksbankens direktion att sänka reporäntan till 0,25 procent och att justera ner reporäntebanan.
Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrevs i utkastet till penningpolitisk rapport.
För omvärlden som helhet väntas en successiv förbättring av konjunkturen de närmaste åren. Samtidigt är det globala inflationstrycket fortsatt lågt och prognosen för internationella styrräntor är nedreviderad. Den svenska konjunkturen stärks och hushållens skulder som andel av disponibel inkomst bedöms öka mer än i föregående prognos. Samtidigt har inflationen blivit lägre än väntat, och inflationstrycket bedöms vara tydligt lägre. Med den förda penningpolitiken bedöms KPIF-inflationen stiga mot slutet av året och nå 2 procent i början av 2016.
Direktionen var enig om att det nu behövs en ännu mer expansiv penningpolitik mot bakgrund av att inflationen har blivit lägre än väntat, att inflationstrycket bedöms bli lägre och att prognosen för internationella styrräntor är nedreviderad.
En lägre ränta och räntebana än i bedömningen i april behövs för att inflationen ska stiga mot målet tillräckligt snabbt för att säkerställa att inflationsförväntningarna förblir förankrade vid 2 procent. Samtidigt innebär det låga ränteläget att risken ökar för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Direktionen var därför enig om att det nu är ännu mer angeläget att andra politikområden vidtar åtgärder för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden.
Olika ledamöter gjorde dock olika bedömningar om hur mycket reporäntan behövde sänkas vid detta penningpolitiska möte. En majoritet bedömde att det var lämpligt att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 0,25 procent. De bedömde också att det är lämpligt att senarelägga en första höjning till slutet av 2015. Då bedöms räntan successivt börja höjas för att uppgå till strax över 2 procent under senare delen av 2017. Syftet med den kraftiga sänkningen av reporäntan och revideringen av reporäntebanan är att sända en tydlig signal om att en stigande inflation nu är den viktigaste uppgiften för penningpolitiken.
Två ledamöter förespråkade en sänkning med 0,25 procentenheter till 0,5 procent. De bedömde även att det är lämpligt att senarelägga en första höjning men till 2016 och att reporäntan därefter höjs långsamt. Dessa ledamöter delade synen att det är viktigt att inflationen närmar sig målet inom en snar framtid, men att detta förslag skulle vara en bättre avvägning för att nå inflationsmålet samtidigt som hushållens höga skuldsättning i någon mån beaktas.
På mötet diskuterades penningpolitik i en liten öppen ekonomi och hur Sverige positionerar sig i ett internationellt sammanhang mot bakgrund av att återhämtningen är ojämn på olika håll i världen avseende tillväxt och att räntepolitiken också skiljer sig åt. Direktionen diskuterade även behovet av att åtgärder vidtas för att hantera risker med hushållens skuldsättning.
Läs hela protokollet från det penningpolitiska mötet.
