Ekonomisk kommentar: Prognoser och penningpolitik

Datum

”Varför går Riksbankens inflationsprognoser alltid till 2 procent?”, ”Varför är deras prognoser inte bättre?”, och ”Varför använder Riksbanken modeller i stället för att utgå från verkligheten?”

Riksbankens prognoser diskuteras flitigt av olika aktörer i samhället, vilket är naturligt och bra. I denna ekonomiska kommentar förklarar två medarbetare på Riksbankens avdelning för penningpolitik hur avdelningen tillsammans med direktionen gör prognoser för inflationen och reporäntan.


Författarna vill med kommentaren ge perspektiv på Riksbankens prognoser i förhållande till andras. På ett viktigt sätt skiljer sig nämligen Riksbankens prognoser från andra prognosmakares; de måste bygga på en bedömning av vilken penningpolitik som krävs för att inflationen ska närma sig målet i en lämplig takt.


"Andra prognosmakare behöver inte göra och gör också sällan sådana bedömningar. Men det vore välkommet om andra bedömare kunde analysera och diskutera vilken penningpolitik som krävs för att uppnå de mål som har delegerats till Riksbanken", skriver Christina Nyman och Ulf Söderström i kommentaren.


Av Christina Nyman och Ulf Söderström.
Författarna är biträdande avdelningschefer på avdelningen för penningpolitik.

Kontaktinformation

Presstjänsten 08-7870200

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?