Riksbankens remissvar på Kontanthanterings-
utredningens betänkande

Datum

Riksbanken positiv till tydligare regelverk – men är inte rätt tillsynsinstans

Riksbanken välkomnar Kontanthanteringsutredningens betänkande Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) och ställer sig i stora drag bakom de förslag som lämnas. Riksbanken tillstyrker i stort utredningens förslag att Riksbanken får det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige liksom i allt väsentligt förslaget till lag om uppräkningsverksamhet. Däremot avstyrker Riksbanken förslaget att utse Riksbanken till tillsynsmyndighet över uppräkningsföretag.

Kontanter viktiga för ett fungerande samhälle

Kontanter har en viktig funktion som betalningsmedel. Under 2014 var det genomsnittliga värdet på kontanter i cirkulation ca 80 miljarder kronor. Det rör sig alltså om stora belopp. Att kontanthanteringen fungerar väl är av stor betydelse. Om flödet av kontanter inte fungerar kan det leda till att hushåll och företag kan få problem, vilket skulle kunna påverka betalningsväsendet och leda till säkerhetsrisker.

 

Panaxias konkurs 2012 visade tydligt på de problem som kan uppstå när en kontanthanteringsaktör plötsligt faller bort. Det ledde till att Riksbanken gjorde en framställning till riksdagen med förslag att regelverket för kontanthanteringen och dess aktörer skulle ses över i syfte att granska om regelverket är tillräckligt.

Nytt övergripande ansvar för kontanthantering

Det övergripande ansvaret för kontanthantering i Sverige innefattar dels en uppgift att följa kontanthanteringen, dels ett ansvar att vidta åtgärder när behov uppstår. Riksbanken delar utredningens bedömning att Riksbanken ska vara den myndighet som har detta ansvar. Riksbanken instämmer också i utredningens tolkning att detta ansvar redan idag kan anses följa av Riksbankens uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende och anser att det också bör tydliggöras i riksbankslagen. Det är positivt att det blir tydligt att Riksbanken ska följa kontanthanteringen löpande och mer systematiskt än hittills. I remissyttrandet diskuteras Riksbankens möjligheter att vidta åtgärder vid problem inom kontanthanteringen. Riksbanken framhåller också att problem inom kontanthanteringen måste bedömas utifrån effekterna på betalningsväsendet som helhet.

Positivt med lag om uppräkningsverksamhet

Riksbanken tillstyrker utredningens förslag att uppräkningsverksamhet ska vara tillståndspliktig och stå under tillsyn. Enligt Riksbankens mening bör dock lagförslaget modifieras i några avseenden, bland annat bör det bli tydligare vilka företag som ska omfattas av lagens tillämpningsområde. Det bör också ställas krav på såväl viss associationsform som på kapitalbuffertar för sådan verksamhet.

Riksbanken inte lämpligast som tillsynsmyndighet över uppräkningsföretag

Riksbanken avstyrker utredningens förslag att utse Riksbanken till tillsynsmyndighet för uppräkningsföretag och anser att Finansinspektionen är mer lämplig. Riksbanken anser att det egna engagemanget i kontanthanteringen är ett tungt vägande skäl att inte ge Riksbanken tillsynsansvar över hanteringen. Det kan också ifrågasättas om en tillsynsroll är lämplig att förena med det övergripande ansvaret för kontanthanteringen som Riksbanken föreslås få. Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som idag har kompetens och erfarenhet av tillståndsgivning och tillsyn över finansiella företag som håller på med kontanthantering. Riksbanken anser därför att det blir mest effektivt om de får uppgiften som tillsynsmyndighet över uppräkningsföretag.

 

Läs hela remissvaret: Yttrande över Kontanthanteringsutredningens betänkande Svensk kontanthantering (SOU 2014:61)

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?