Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Datum

I denna utgåva publiceras tre artiklar som tar upp aktuella utmaningar för den ekonomiska politiken.

Ränta och inflation i ljuset av Irving Fisher

Magnus Jonsson och André Reslow analyserar riskerna med att en centralbanks styrränta förblir låg under lång tid. De utgår ifrån Irvings Fishers teori, som säger att den nominella räntan bör motsvara summan av den förväntade inflationen och den reala räntan. De antar också att penningpolitiken på lång sikt är neutral – det vill säga att den inte påverkar den långsiktiga utvecklingen av realekonomiska variabler. Med hjälp av en ekonomisk modell och empiriska skattningar med data från flera länder underbyggs sedan tesen att en låg styrränta under lång tid kan leda till att inflationen blir låg.

Makrotillsyn – effekterna på ekonomin och interaktionen med penningpolitiken

Gabriela Guibourg, Magnus Jonsson, Björn Lagerwall och Christian Nilsson analyserar möjliga konsekvenser av olika makrotillsynsåtgärder. Med utgångspunkt i ekonomisk teori diskuteras kapitalkrav, bruttosoliditetskrav, bolånetak, skuldkvotstak och skuldtjänstkvottak. De ger en översikt av den snabbt växande vetenskapliga litteraturen och belyser ekonomiska effekter av att makrotillsynsåtgärder införs. De analyserar även hur penningpolitiken kan komma att påverkas. Nya makrotillsynsinstrument kan bättre hantera finansiella obalanser vilket skulle underlätta för penningpolitiken, men de kan också påverka inflation och resursutnyttjande på ett sätt som penningpolitiken kan behöva ta hänsyn till.

Utbudet av bostäder i Sverige

Robert Emanuelson analyserar utbudet av bostäder i Sverige. Bland annat undersöker han vilka faktorer som bidragit till att bostadsbyggandet har varit lågt under de senaste decennierna. Den offentliga sektorns andel av bostadsbyggandet har till exempel minskat och de statliga subventionerna av nyproduktion har reducerats väsentligt. Nyproduktionen av bostäder påverkas dessutom av en skev incitamentsstruktur för både privata och kommunala aktörer. Det finns även lagar och regler som hämmar konkurrensen på marknaden och som bidrar till att andelen byggklar mark är lägre än önskvärt. En slutsats är att de strukturella problemen på bostadsmarknaden behöver åtgärdas. Med fler bostäder skulle den geografiska rörligheten öka och därmed skulle också arbetsmarknaden fungera bättre. Dessutom skulle riskerna med hushållens höga skuldsättning minska.

Kontaktinformation

Presstjänsten 08-7870200

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?