Riksbanksstudier: Kontracykliska kapitalbuffertar som ett makrotillsynsverktyg

Datum

De nya Basel III-reglerna kommer att innebära att nya kapitalkrav ställs på bankerna. Dels måste de uppfylla ett statiskt minimikrav på kapital, dels måste de ha en buffert som läggs ovanpå minimikravet. En del av bufferten är även den statisk, medan en annan del – den kontracykliska kapitalbufferten – ska variera över tiden i takt med att systemriskerna förändras.


Syftet med en kontracyklisk kapitalbuffert är att se till att banksektorn som helhet har tillräckligt med kapital för att kunna utföra sina viktigaste funktioner. I goda tider, då systemriskerna normalt ökar, bör den kontracykliska kapitalbufferten aktiveras så att bankerna bygger upp tillräckligt med kapital. När de finansiella eller ekonomiska förhållanden är ogynnsamma och kapitalet minskar till följd av förluster, kan det hända att bankerna vill strama åt kreditgivningen – och då bör de kontracykliska kapitalbuffertarna avaktiveras så att en kreditåtstramning kan undvikas. Kapitalbufferten kommer att bli ett verktyg i den svenska verktygslådan för makrotillsyn.


Syftet med denna studie är att ge bakgrundsinformation om kontracykliska kapitalbuffertar och att besvara frågor som är viktiga att klargöra innan dessa buffertar ska införas.


Läs hela studien här.

Läs även Riksbanksstudien: Att skapa en svensk verktygslåda för makrotillsyn

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?