Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 21 april

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdagen den 21 april 2016 chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

 

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Hej och tack för alla intressanta frågor, tyvärr kan jag inte svara på alla. Ha en fortsatt fin vårdag. Hälsningar Stefan Ingves
  • 1. Vilket ansvar har ni på Riksbanken i förhållande till Finansinspektion, Riksgälden och politiker?
    Wilmer Nordblad Lundin
    Svar: Vårt jobb är att hålla ett fast penningvärde och se till att betalningsväsendet är effektivt, så står det i lagen. I praktiken innebär det penningpolitik med inflationsmål på 2 procent och ett ständigt fokus på finansiell stabilitet. Det senare är till viss del överlappande med vad Riksgälden och Finansinspektionen gör.
  • Mr. Ingves, What would you say? Does SEK’s current exchange rate actually reflect it’s real value according to fundamental factors, or is the Swedish Krona presently undervalued/overvalued? Thank you in advance!
    Mike
    Svar: A precise number is hard to establish. Presently the key is to ensure that the krona only appreciates slowly.
  • Har ni använt er av olika åtgärder vid olika finanskriser de senaste åren, t.ex. mellan krisen 2008 och krisen under 1900-talet?
    Jakobb
    Svar: Kriser är till viss del olika. Krisen på 90-talet handlade i stor utsträckning om solvens, banker som gör förluster, medan krisen 2008 handlade om likviditet eftersom den internationella kapitalmarknaden slutade att fungera. Den ena krisen är aldrig den andra lik, men sätten att lösa problemen är ganska konstanta över tiden.
  • Hej Stefan, Nu har Riksbanken haft minusränta i över 1 år och eran prognos är att det fortsätter ytterligare drygt 1 år, vilken bieffekt av minusräntan är du mest orolig för när ni gör bokslut om några år?
    Patric
    Svar: Det är billigt att låna och då finns det en risk att man lånar för mycket eller att man gör investeringar med hög risk och som sedan inte fungerar.
  • Varför förstör ni svensk ekonomi för all framtid genom att stimulera skuldökningstakten för att få upp KPI till 2% ett enstaka år? Går inflationen upp och ni höjer räntan igen kommer naturligtvis ekonomin total krascha med denna skuldnivå! Hur kan KPI vara viktigare än finansiell stabilitet?
    Karl Hallström
    Svar: Det finns inga enkla svar på din fråga. Räntorna är också mycket låga i vår omvärld och skulle vi höja räntan kraftigt skulle kronan stiga i värde och inflationen skulle sluta stiga, arbetslösheten skulle gå upp och vi skulle få en sämre ekonomisk utveckling. En alternativ politik är då att strama åt på annat sätt t.ex. med hjälp av amorteringar eller ett tak för skulderna, men det är alltid komplicerat att göra flera saker samtidigt.
  • När ni nu stimulerar till utökad belåning. Och alla redan är så högt belånade. Ni kan aldrig mer höja räntan igen. Det klarar ekonomin inte av?
    Åke Johansson
    Svar: Är inflationen hög kommer vi att höja räntan och då är det viktigt att alla klarar det, vi kommer inte att ta hänsyn till enskilda låntagare. Det är just därför som vi i åratal tjatat och tjatat om amorteringskrav och andra åtgärder som gör det svårare för hushållen att låna. Då klarar man också perioder med dåliga tider.
  • Hej Stefan, Riksbankens prognos visar ni når inflationsmålet nästa är men ändå kommer ha minusränta, är det inte dags med räntehöjningar då?
    Annika
    Svar: Ja du har rätt, i vår prognos räknar vi med att börja höja räntan nästa år.
  • Hur tror ni att köp av statsobligationer och sänkning av styrräntan ska kunna få upp priset på fläskfile(KPI)? Logiskt kan det väl inte fungera? Drar ni inte upp priserna på annat istället som INTE är med i KPI(bostäder och aktier)?
    Nils Jönsson
    Svar: När efterfrågan stiger så stiger alla priser, kanske inte alltid lika mycket, men då kommer nog priset på fläskfile också att stiga.
  • Hej Stefan, Går det rent tekniskt att ha två reporäntor där hushållen har en egen reporänta med högre ränta?
    Patric
    Svar: Tekniskt sett är det inte lätt att åstadkomma det. Indirekt kan man åstadkomma det du eftersträvar t.ex. genom att avskaffa ränteavdragen för lån hos hushållen.
  • Kan en centralbank gå i konkurs?
    Kurt
    Svar: Nej! Vi kan alltid skapa mera pengar så vi kan alltid betala våra räkningar i svenska kronor.
  • Hej Stefan, Ekonomer och politiker säger att Sverige går bra just nu men ändå har ni en minusränta, hur går det ihop?
    Anders
    Svar: Penningpolitiken, minusräntan, är ett skäl till att det nu går bra för Sverige. Samtidigt har inflationen varit låg länge och räntorna är lika låga utomlands. Då är det också rimligt att ha en mycket låg ränta för att få upp inflationen här hemma.
  • Hej, har det någon gång hänt under dina år att ett statsråd lägger sig i era beslut om räntenivån trots att det är förbjudet?
    Anna
    Svar: Nej det har aldrig hänt.
  • Hej Stefan, stiger inflationen mera än er prognos just nu?
    Lars
    Svar: Vi har just lagt en ny prognos så vi får se, vi tror naturligtvis på vår egen prognos.
  • Hej, Är KPI det bästa sättet att mäta inflationen eller finns det några andra mått?
    Fredrik
    Svar: Det kan man resonera om nästan hur länge som helst och man kan tycka olika. KPIF, dvs KPI med fast ränta är ett annat alternativ. Det är också HIKP, ett mått som används i många länder, vilket underlättar jämförbarhet. Sedan illustrerar vi ibland olika ekonomiska fenomen med hjälp av olika mått som är en delmängd av KPI litet beroende på vad vi vill visa.
  • Hej, hur stora är guld och kontantreserverna just nu och funderar ni på att öka dom i närtid?
    Jan
    Svar: Den 31/12 2015 var marknadsvärdet på guld och valutareserven 457 miljarder. Med jämna mellanrum tar vi ställning till hur stor valutareserven behöver vara. Ett exempel på en fråga som eventuellt kan ändra den slutsatsen är Nordeas filialisering som kan leda till att vi behöver öka på valutareserven.
  • For how long the interest will be lower or negative ? or is it hard to predict?
    mohsin
    Svar: Policy moves are always hard to predict. Our projection earlier today, the policy rate path, tells us that the first move up vill happen in the latter half of 2017, but this is a projection not a promise. If the World Changes we will change as well.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?