Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 2 juli

Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Petter KarlbergMed anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdag den 2 juli chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

 

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Stort tack för alla intressanta frågor om penningpolitiken eller annat som rör Riksbankens verksamet. Ha det gott i sommarvärmen, när den nu äntligen kommit. Hälsningar Stefan Ingves
  • Hej Stefan, Ni säger att ni kan sänka reporäntan mera än dagens sänkning, hur långt ner då? Kan ni sänka till -1.00%?
    Magnus
    Svar: I rent teknisk mening är det inte svårt att sänka reporäntan till - 1 procent. Sedan är det en helt annan sak i vad mån vi vill göra det. Den bedömning vi gör nu är att reporäntan inte kommer att falla till -1 procent.
  • Hej Stefan, KPI har börjat stiga, varför sänker ni reporäntan mera?
    Anders
    Svar: Det är bra att inflationen nu stiger men i den osäkra omvärld vi befinner oss vill vi ta litet till så att vi säkert får upp inflationen till 2 procent.
  • Hej Stefan, En del ekonomer säger att en låg reporänta under en lång tid skapar bubblor i ekonomin, hur tänker ni på Riksbanken om det?
    Marie
    Svar: Ja stigande tillgångspriser, t.ex. bopriser, är en risk som finns men just nu behöver vi göra det här för att få upp inflationen. Den risk jag pratar om kan t.ex. hanteras med amorteringskrav och/eller minskad avdragsrätt för räntor men det är åtgärder som vi på Riksbanken inte råder över.
  • Hej Stefan, På vilket sätt påverkas penningpolitiken i Sverige av situationen i Grekland?
    Fredrik
    Svar: Den direkta ekonomiska kopplingen mellan Sverige och Grekland är liten men problemen i Grekland ökar osäkerheten om återhämtningen i Europa och det kan också påverka oss. Det här är en faktor som påverkar penningpolitiken i Sverige och vi har hög beredskap att göra mera om det skulle behövas.
  • Hej Stefan, Gör dagens sänkning att Riksbanken har den lägsta styrräntan i Europa? Eller finns det länder med ännu lägre styrräntor?
    Rut
    Svar: Det beror litet på hur man mäter men styrräntorna i både Danmark och Schweiz är för närvarande ännu lägre än hos oss.
  • Hej Stefan, Ni på Riksbanken har länge sagt att en normalnivå på reporäntan ska ligga mellan 3.50%-4.50%, är det dags att ändra den nu?
    Lars
    Svar: Nej inte än, men det kommer att ta lång tid innan man kommer tillbaka till den räntenivån.
  • Hej Stefan, Om inflationen mot all förmodan skulle stiga snabbt och kraftigt, skulle ni våga höja reporäntan mot normala nivåer med tanke på många hushåll har överbelånat sig under denna lågränteperiod?
    Kent
    Svar: Vi ser framför oss ett läge med god tillväxt och en inflationstakt kring 2 procent under 2016 och framåt med fortsatt låg styrränta. Skulle det visa sig att utvecklingen blir en helt annan ja då skulle vi inte tveka att höja räntan om det behövs, men som sagt, det är en annan utveckling än den vi ser framför oss nu.
  • Hej Stefan, Om storbankerna inför minusränta på sina spar/bankkonton och kunderna tar ut stora kontantuttag, har Riksbanken tillräckligt stor kontantreserv? Och har kontanter i samhället ökat så här långt i år emot förra året?
    Björn
    Svar: Ja det har vi. Lagret räcker!
  • Hej Stefan, Jag vill fortsätta använda kontanter när jag betalar, hur länge till kan jag göra det? Det talas ju så mycket om det kontantlösa samhället?
    Bertil
    Svar: Mest sannolikt hur länge som helst. Att nya betalningstyper utvecklas betyder inte att kontanter försvinner. Däremot kan det vara så att kontanter inte fungerar precis överallt.
  • När tror du på en uppgång av räntorna igen?
    Eleonor
    Svar: Enligt vår prognos höjs reporäntan långsamt under andra halvan av 2016.
  • Hej! Hur kommer den sänkta referensräntan innebära för bolåneräntan? Kan man säga att bolåneräntan hos banker bör sänkas 0,10 procent i linje med den sänkning som skett med referensräntan?
    Sara
    Svar: Det mest sannolika är att bolåneräntorna faller litet grann. Samtidigt är inte följsamheten ett till ett men över en längre tid följer boräntor reporäntan väl.
  • Hej Stefan, Hur ofta ser ni över målsättningen om 2%:s inflation? Eller bedömmer ni att den målsättningen kommer gälla för mycket lång tid framöver?
    Erik
    Svar: Vi tycker att 2 procent är en lagom och bra nivå som har gällt sedan mitten av 90-talet. Jag kan inte se att den slutsatsen skulle ändras under överskådlig tid.
  • Hej Stefan, Skulle det finnas ytterligare verktyg (utöver de Riksbanken förfogar över idag) att ta till för att nå inflationsmålet snabbare? Ge gärna ett exempel.
    Erik
    Svar: Vi kan sänka räntan ytterligare, vi kan köpa mera statsobligationer, vi kan köpa andra typer av obligationer, vi kan låna ut pengar direkt till bankerna och vi kan köpa utländsk valuta och betala med kronor. Vi har med andra ord en ganska stor verktygslåda där vi på ett eller annat sätt skapar mera pengar eller styr priset på pengar vilket ju är räntan.
  • Hej Stefan, Du har en lång erfarenhet av penningpolitik, är det svårare att bedriva penningpolitik idag än under Finanskrisen,90-talskrisen eller någon annan kris?
    Patric
    Svar: Hmmm, svårt att jämföra, var tidsperiod har sina bekymmer. Då hade vi fast växelkurs och räntan blev hela 500 procent. Nu har vi flytande växelkurs och ett inflationsmål samtidigt som reporäntan är negativ.
  • Hej Stefan, Riksbanken varnar för hushållens skuldsättning samtidigt sänker ni reporäntan så det blir ännu billigare att låna, kan du förklara hur ni tänker?
    Christer
    Svar: Just nu behöver vi få upp inflationen till två procent och den frågan kan vi hantera direkt med penningpolitiken. Då måste någon annan strama åt på bolånemarknaden. Det kan man göra genom att t.ex. införa ett meningsfullt amorteringskrav, ta bort avdragsrätten för låneräntor eller på andra sätt göra det svårare att låna. Det krävs alltså en kombination av åtgärder för att samtidigt hantera både inflationsmålet och den överhettade bolånemarknaden.
  • Är riksbanken nöjda med det sätt som inflationen mäts på idag?
    Karl
    Svar: Vårt inflationsmål är uttryckt i termer av KPI. Vi tittar också på flera olika mått, KPI, KPKIF (inflation utan ränteförändringar) men vi har också en del andra mått. Samtidigt måste man vara medveten om att det finns både för och nackdelar med alla mått. Nu har KPI fungerat väl i många många år och jag tror att det också kommer att vara så i framiden också.
  • Den svenska kronan har försvagats mot den norska en hel del på senaste tiden. Är det överhuvudtaget relevant i er penningpolitik? Vilken kurs NOK/SEK bedöms som rimlig eller önskvärd?
    Daniel W
    Svar: Inflationseffekterna via växelkursen kommer från många olika valutor så just SEK/NOK är inte en variabel som spelar någon större roll för oss.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?