Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 12 februari

Med anledning av offentliggörandet av reporäntebeslutet torsdag den 12 februari chattade riksbankschef Stefan Ingves här på Riksbankens webbplats.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Varmt tack för många, många intressanta frågor. Nu måste jag övergå till andra arbetsuppgifter. Ha en fortsatt bra dag. Hälsningar Stefan Ingves
  • Sänkt ränta, lägre kronkurs mot alla andra starka valutor har endast fortsatt skapat flykt av industrin från Sverige m.fl till Asien, det enda som kan få igång Riktig ekonomi är ju inte konsumtion för pengar folk inte har, utan jobb och investering med riktiga pengar. Skall 0,1 % verkligen göra skillnad när det för länge vart för låg ränta redan?
    Patrik
    Svar: Det gör en viss skillnad jämfört med en reporänta på noll som vi hade tidigare. Framför allt är det en signal att vi är beredda att göra det som behövs för att få upp inflationen.
  • Hej Stefan, Flera storbanker har flaggat för att införa minusränta på sina bankkonton nu när ni sänker reporäntan till minus, det kommer att innebära massiva kontantuttag av bankkunder, har Riksbanken tillräckligt med kontanter till bankerna?
    Patric
    Svar: Ja det har vi.
  • Blir det minus ränta på dom pengar man har på banken
    bengt
    Svar: Det avgör bankerna själva men jag tror inte det borde bli så med den något negativa ränta vi nu har. Bankerna får betala cirka 100 miljoner kronor för att sätta in pengar hor Riksbanken. Det är inte en stor summa om man beaktar att bankerna tjänade omkring 80 miljarder förra året.
  • Vilka åtgärder kommer Riksbanken att vidta om inte den här räntan räcker för att öka inflationen? Ännu mer negativ ränta?
    Lennart Sundstedt
    Svar: Viktigt är att få upp inflationen. Då kan vi sänka räntan ytterligare, skjuta på räntehöjningar, köpa mycket mera statsobligationer eller låna ut mera pengar till bankerna.
  • Hej Stefan Ingves! Hur stor är riksbankens kontantreserv?
    David
    Svar: Det berättar vi inte.
  • Hej De obligationer som riksbanken köper, erhåller riksbanken ränta från staten på dessa och redovisar detta som en intäkt över resultaträkningen? Vad händer när obligationsköpen är avslutade. Kommer riksbanken senare inom några år att sälja tillbaka dem på marknaden eller behålla dem tills förfall?
    OS
    Svar: Ränteintäkterna är en del av vårt resultat. Planen idag är att hålla obligationerna till förfall.
  • "Därtill kan det bli aktuellt med ett program för utlåning till företag via banker." Kan du specificera mer hur detta kommer bli isåfall?
    Hugo Kjellin
    Svar: Det är för tidigt att gå in på det i detalj. Vi kommer att precisera hur det här kan gå till den närmaste tiden. Viktigt är i så fall att utlåningen från bankerna ökar och går till investeringar i företagssektorn.
  • Du betonade risker utanför Sveriges gränser. Nämnde bl a Ukraina, olja. Och att Riksbanken måste ha verktygen klara. Är det eventuellt storkrig i Europa som ni befarar? Eller totalkollaps av Ryssland?
    Olle
    Svar: Dels är det oroligt i Europa. På det ekonomiska området återstår mycket att göra på annat håll i Europa. Vidare har flera centralbanker sänkt sina räntor och penningpolitiken går åt olika håll i USA och inom EMU. Valutorna rör sig ganska mycket och finansmarknaderna svänger mer än tidigare. Allt det här skapar osäkerhet om växelkurs, inflation och tillväxt.
  • Hej! Vad får stödköp av obligationer för positiva effekter på ekonomin? För en novis är det svårt att värdera 10 miljarder, är det mycket eller lite i det här sammanhanget?
    Tommy
    Svar: 10 miljarder är litet i det här sammanhanget. När vi köper statsobligationer stiger dom i pris, räntan faller, och vi betalar med nya riksbankspengar som i sin tur kommer att omsättas för konsumtion och investeringar. Viktigt är också signalen att vi kan köpa mycket mera om det skulle behövas. Det håller räntorna låga och skapar stigande inflation.
  • Vilken var huvudanledningen till att ni sänkte reporäntan till -0,10?
    PBpax77
    Svar: För att få upp inflationen till vårt inflationsmål på två procent. Det får också hjulen att snurra litet snabbare i ekonomin.
  • Varför kan man inte ha en styrränta för företag och en för privatpersoner? Då skulle man ju kunna skapa flera jobb samtidigt som man kan motverkar "bostadsbubblor".
    Henrik Jansson
    Svar: Ungefär så försökte man få det att fungera för länge sedan i Sverige, men det blev inte bra. Bl.a. kunde man då låna billigt i en sektor och skicka pengarna vidare till hushållen i alla fall. Det är mycket svårt att långsiktigt vidmakthålla helt olika räntor i vår typ av ekonomi.
  • Vad är ränta? xDD
    Marcus Eneström
    Svar: Ränta är priset på pengar. Vad man är villig att betala för att få tillgång till pengar/konsumtion idag i stället för i morgon.
  • Hej Stefan, Varför är det så så viktigt att ha inflationsmål om 2%? Den kommer aldrig att infrias. Varför inte sänka till 0.5%. Detta för att minska ökade lån och kredit.
    Ossar Fredrik
    Svar: Med långvarigt fallande priser, deflation, lönar det sig att skjuta upp konsumtion och investeringar in i framtiden. Då blir det arbetslöshet och stora ekonomiska problem. Mot den bakgrunden är 0.5% för nära noll eller negativ inflation. Därför att 2% bättre. Då är man på ett lagom respektavstånd från noll inflation, negativ inflation och ekonomiska bekymmer.
  • Är du inte orolig för att det här slutar med en finanskris à la 1990-tal? Växande skulder, stigande tillgångspriser, men utan någon real tillväxt i den underliggande ekonomin.
    Jacob
    Svar: Nu är det centrala att få upp efterfrågan och inflationen och bättra på tillväxten. Då. på 90-talet, gällde det omvända, inflationen var hög och svängde mycket. Men visst, vid rådande mycket låga ränteläge finns det goda skäl att punktbevaka vad som sker med olika tillgångspriser. Vad som sker på bostadsmarknaden är ett sådant exempel.
  • Hej, tror du att bolåneräntorna kommer att sänkas i o m detta?
    Nils
    Svar: Det är det mest sannolika eftersom räntorna följer reporäntan ganska väl.
  • Varför behöver vi en riksbank? Kan inte marknaden få bestämma pengars värde?
    Clint Dyning
    Svar: Då skulle vi få många olika valutor, t. ex lokala valutor. Också med mycket olika värde. Att ha en Riksbank som normgivare och som skall se till att penningvärdet bevaras fungerar bättre för att skapa goda förutsättningar för ekonomisk verksamhet.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?