Chatt med riksbankschef Stefan Ingves den 18 april 2012

Onsdag den 18 april chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
  • Ni gör bedömningen att kostnadstrycket kommer att öka under 2013. Vilka faktorer i ekonomin drar upp inflationen tror ni?
    Tomas Molin/Swedbank
    Svar: Efferfrågan ökar både i Sverige och utomlands. Vi får högre tillväxt, en större ekonomisk avktvitet. Det påverkar många olika marknader och leder till prisökningar, dvs inflationen stiger. Faktorer som spelar roll är t.ex. kommande löneökningar, produktivitetsutvecklingen och att oljepriset har stigit.
  • Hej Stefan, varför har det aldrig varit en folkomröstning över centralbankerna? Varför behöver vi er? Varför finns det ett monopol över pengarna?
    Stefan
    Svar: Centralbanksverksamhet och behovet av ett betalningsmedel, pengar av olika slag, har en mycket lång historia. Erfarenheten visar att om man har en enhetlig valuta, dvs centralbanken har monopol på att ge ut pengar, så underlättar det den ekonomiska aktiviteten. Hur en centralbank skall styras har alltid varit en politisk fråga, i Sverige har vi valt att ha en självständig Riksbank och det har fungerat väl.
  • Hur kan det komma sig att Riksbanken väljer en högre reporänta och reporäntebana än vad som är nödvändigt för att hålla inflationen på 2% samtidigt som arbetslösheten ligger på historiskt höga nivåer? Riksbankens definierade mål om att hålla inflationen på eller omkring 2% har systematiskt underskridits under den senaste 10 års perioden. Vilket ger vid handen att Riksbanken regelmässigt lägger sig för högt när den sätter reporäntan. Varför? Har Riksbanken en dold agenda som skiljer sig från det mandat den fått av Riksdagen?
    Mårten Nilsson
    Svar: Vi har ett inflationsmål på två procent och försöker alltid komma så nära som möjligt. På kort sikt inträffar det alltid oförutsedda saker, t. ex. ett snabbt stigande oljepris. Då får vi försöka föra tillbaka inflationen på några års sikt. Tyvärr är det omöjligt att finkalibrera inflationen exakt eller att förutse hur framtiden kommer att bli, så vi får nöja oss med att försöka komma så nära två procent som möjligt. Den synen tror jag alla har haft som arbetat här under den period vi haft ett inflationsmål.
  • Kommer reporäntan att sänkas ytterligare enligt andra ekonomer? Eller kommer den att stanna kvar på oförändrad nivå?
    Ferid Halef
    Svar: Vår prognos är att räntan kommer att ligga konstant på 1,5 % drygt ett år och sedan höjas gradvis.
  • Är det roligt att vara riksbankschef?
    Hugo
    Svar: Ja det är det, särskilt med den utbildning jag har i ämnet penningteori. Det är ju inte många som får syssla med detta i praktiken.
  • Ni har varit oeniga i direktionen ganska länge nu. Hur kommer det sig?
    Anders
    Svar: Med sex ledamöter i direktionen och därtill med litet olika erfarenheter och bakgrund är det inte särskilt anmärkningsvärt att vi ibland ser litet olika på framtiden och vad som behöver göras inom penningpolitiken.
  • Hej Stefan, Er egen utredning har ju visat att era prognoser är bland de sämsta i världen och att inflationen legat långt under målet under en lång period, naturligtvis med alltför hög arbetslöshet som bieffekt. Vad gör ni för att förbättra er träffsäkerhet i prognoser och måluppfyllelse? Kort sagt vad ändrar ni på framöver?
    Mikael
    Svar: Vi jobbar alltid med att på olika sätt förbättra våra prognoser. Sen ligger det i sakens natur att det är svårt att sia om framtiden. När man studerar olika prognosdata så är ändå skillnaderna ganska små prognosmakare emellan.
  • Hej Stefan Hur fungerar det med utlåning till IMF? Finns det en möjlighet för Sverige att vägra låna ut mer pengar till IMF? Om ja, vad skulle i så fall vara anledningen till det? Tack för ett väl utfört arbete och trevlig resa. Anders
    Anders Lönnqvist
    Svar: Sverige är medlem i IMF sedan tidigt 1950-tal och har därigenom vissa åtaganden som vi möste följa. Den senaste tidens diskussion om ytterligare högst 100 miljarder i utlåninhg är ett frivilligt åtagande som vi kan säga nej till om vi skulle vilja det. Men vår åsikt är att det bra både för IMF, länder med problem och för Sverige om vi deltar i det här sammanhanget.
  • Hej Stefan, har du funderat på att avgå efter utredningen som visat att Riksbanken är bland de sämsta i världen på att uppfylla sitt inflationsmål?
    Janne B
    Svar: Jämför man med situationen innan vi införde ett inflationsmål har penningpolitiken varit synnerligen framgångsrik eftersom inflationen nu är mycket lägre än tidigare och varierar också mindre samtidigt som tillväxten har varit hög.
  • Hur ser Ni på det faktum att inflationen i snitt legat ca 0,5% under målet sedan inflationsmålet infördes, det bör ju innebära att Ni konstant legat för högt i räntan de senaste 15-20 åren och att Sverige tappat oerhört mkt i möjlig tillväxt under den perioden?
    Sj
    Svar: Hela den period du pratar om har i ekonomisk mening varit mycket framgångsrik för Sverige. När inflationsmålet infördes 1994 var det helt omöjligt att svara på frågan hur nära två procent det skulle vara möjligt att komma. Givet den osäkerhet som råder och givet de stora globala ekonomiska förändringar som ägt rum under den här perioden är de avvikelser vi pratar om trots allt ganska små.
  • Hej! Hur ser ni på att tillväxten i Sverige och stora delar av västvärlden varit skulddriven - har vi haft för låg ränta under denna period? Nu känns det som att oavsett ränteläge kan skulderna inte fortsätta öka längre, vi kommer gå mot nolltillväxt om inte räntan sänks vilket leder till än högre skulder och djupare problem längre fram.
    Johan
    Svar: Bra fråga! Hela problemkomplexet kring skuldsättning är svårt att hantera. Det gäller oavsett om det är hushåll, företag eller stater som har lånat för mycket.Det har visat sig väldigt svårt att säga stopp i tid. För att göra det behöver man koppla ihop diskussionen om penninpolitik med vårt arbete med finansiell stabilitet. Hur man skall göra det rent tekniskt och praktiskt, ja, där återstår mycket att göra.
  • Är det inte provocerande att Anders Borg ständigt räknar med att ni ska sänka räntan mer än vad Riksbanken själva tänker sig enligt räntebanan. Det framstår ju i längden som att Riksbankens oberoende hotas
    Axel
    Svar: Många gör prognoser för räntan, en prognosmakare är finansdepartementet och det är inget märkligt med det. Man måste skilja mellan progoser och beslutsfattande. Det är vi på Riksbanken som fattar besluten om räntan oberoende av vad andra prognosmakare säger.
  • Kan ni som jobbar i riskbanken investera i valutatrading? Är det inte fusk om ni redan vet med några minuter marginal räntenivåernas påverkan i valutaväxlingen?
    Nyfiken
    Svar: Nej, vi kan inte ägna oss åt den sortens affärer. De placeringar som vi i direktionen gör rapporteras också till Riksdagen och dom är offentliga.
  • Varför vågar inte Riksbanken släppa igenom alla frågor? Censur? Var finns transparensen? Var finns självkritiken?
    Calle
    Svar: Det finns ingen censur alls i detta. Jag skulle gärna svara på alla frågor men det hinns inte med och då måste vi välja litet olika typer av frågor för att täcka in så många ämnen som möjligt. Nu är dessvärre tiden ute för denna gång. Tack för allt visat intresse och många intressanta frågor samt väl mött igen efter nästa räntebeslut i början av juli. Många hälsningar Stefan Ingves

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?