Chatt med riksbankschefen Stefan Ingves den 7 september

Stefan Ingves

Onsdag den 7 september chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu har vi stängt chatten.
  • Planerar riksbanken en höjning till nästa möte?
    Birger
    Svar: När räntan kommer att höjas går inte att uttala sig om idag. Vad vi vet nu kommer räntan att höjas förr eller senare, men vid vilket möte det blir kan jag inte precisera. .
  • Finns det möjlighet i nuläget att reporäntan kommer att sänkas?
    Ingrid
    Svar: Inte vad vi kan se just nu med den prgnos vi just har publicerat.
  • Hushållen i sverige möter nu en ränta som stiger i rask takt mot Riksbankens reporänta. Med en rörlig boränta på 4% vad är poängen från Riksbanken att höja reporäntan över huvud taget? Allting tyder på att kreditspreaden kommer fortsätta gå isär i takt med att fundingproblematiken fortsätter. Varför har ni fortsatt hållningen om att reporäntan styr ekonomin?
    Patrik
    Svar: Man kan inte förvänta sig att vi styr alla räntor i detalj. Däför kan också böräntorna av en mängd olika skäl avvika ifrån reporäntan. Räntemarginalen varierar över tiden, men vi tror att den kommer att varaktigt vara större än tidigare under tvåtusentalet.
  • Är det fortfarande ett bra medel att bekämpa inflationen med räntehöjningar om inflationen skapas på grund av kostnadsökningar (dvs. ökade priser på olja, el och råvaror)?
    Evelin Kaup
    Svar: Ja, räntan är ett bra medel att använda för att vi skall uppnå vårt inflationsmål. När räntan stiger blir det dyrare att låna, man måste vara mer försiktig och det påverkar efterfrågan, vilken i sin tur styr inflationen. Råvaruprisstegringar kan vi inte göra mycket åt, särskilt inte om priserna bestäms på världsmarknaden men med hjälp av penningpoltiken kan vi se till att alla inte kan kompesera sig för en sådan prisstegring. På så sätt kan räntan ockjså användas för att hålla inflationen under kontroll.
  • Hallå hallå vad hittar du på. Vad gör egentligen en riksbankschef?
    Rebecca Svensson
    Svar: Det är ganska blandat. Idag är det mycket penningpolitik men vi sysslar också med sedlar och mynt, stora betalningar mellan banker, förvaltar valutareserven, bevakar den finansiella stabiliteten mm. Nuförtiden är det också en mängd arbetsuppfiger som sköts utanför Sverige i olika internationella fora t. ex. i Basel, Frankfurt eller Washington DC.
  • Hej Stefan, först, jag är född i Närpes 1950. Undrar vad ni har för funderingar på reporäntan efter dagens oförändrade 2 %. Hade det inte varit bättre att sänka den 0,25 för att inte Sverige skall helt stanna av, för att efter en tid återgå till räntebanan?
    Henrik Heikfolk
    Svar: Nej det inte aktuellt att sänka räntan nu. Då skulle vi kunna få problem med inflationstakten längre fram och vi vill klara vårt inflationsmål på två procent. Vi räknar också med att tillväxten skall höjas igen framöver.
  • Får bankerna taut vilken ränta som helst, ex. Swedbank 3 mån 4,20%, det är ju 1,45% högre än styrräntan + 0,75.
    Per-Åke Bylund
    Svar: Ja, vi har inte en räntereglering i Sverige, Riksbanken styr inte bankernas räntesättning mot kund i detalj. Därför kan också olika räntor avvika en del från reporäntan. Är man missnöjd som bankkund kan man alltid byta bank.
  • Hej Stefan, Har jag förstått det rätt är det inflationsmålet enligt er uppdragsbesrkivning överordnat uppgifter som att stabilisera realekonomin. Jag är djupt oroad att ni inte följer den uppsatta räntebanan vid en inflation på 3,3 %. Stimulanspaket runt om i världen har lett till en ökad penningmängd och ökade inflationsförväntningar, vilket inte minst visas genom guldets utveckling. Kan jag som pensionär vara trygg med att inflationsmålet är överordnat även i fortsättningen och att mina sparpengar inte kommer urholkas genom hög inflation?
    Jonas
    Svar: Det är svårt att styra inflationen i detalj så att den alltid hamnar på precis två procent. I genomsnitt sen iflationsmålet infördes har vi faktiskt kommit nära två procent så jag tycker inte du behöver vara orolig. Med vårt sätt att beräkna KPI får man med tidigare räntehöjningar och det är ett skäl till varför KPI just nu ligger över två procent.
  • Är vi på väg mot en ny finanskris?
    Simon
    Svar: Inte vad jag kan se för Sveriges del. Statskulden är låg, vi har ett stort bytesbalansöverskott, bankerna är välkapitaliserade och kan låna på den internationella marknaden. Däremot sliter flera länder i sydeuropa med en rad olika ekonomiska problem.
  • Stefan, Vad krävs för att det ska bli mindre oroligt i länder i vår omvärld? Det känns som om vi drabbats av mycket turbulens de sensate åren. Dessförinnan var det många år av lugn.
    Åke
    Svar: Att man kommer överens om hur statskuldproblemen skall hanteras och att man sätter igång med att rätta till problemen, ungefär så som vi i Sverige fick göra på 90-talet.
  • Har Riksbanken kontinuerlig kontakt med andra centalbanker vad gäller ränteändringar?
    Tomas M
    Svar: Nej!
  • Varför gör inte Grekland det som krävs?
    Tomas L
    Svar: Grekland har en lång och besvärlig väg att gå. Inget land kan långsiktigt leva över sina tillgångar utan måste rätta mun efter matsäcken. Det är en process som tar tid och kan vara nog så svår att genomföra men i slutänden har man inget val.
  • Kan verkligen Sveriges styrränta påverka priset på varor och tjänster upp eller ner på en global marknad ?
    Gunnar
    Svar: Ja, vi kan naturligtvis inte påverka världsmarknadspriserna men däremot kan vi påverka priset i svenska kronop på den inhemska marknaden. Det tillsammans med att vi kan påverka priser i Svergie medför att vi kan styra inflationen i Sverige. Tack för alla intressanta frågor. Tyvärr hinner jag inte svara på alla en dag som denna. Ha en fortsatt bra dag! Hälsningar Stefan

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?