Chatt med Stefan Ingves den 22 oktober 2009

Bild på Stefan IngvesTorsdagen den 22 oktober chattade riksbankschef Stefan Ingves på Riksbankens webbplats. Du kan läsa frågorna och svaren här i efterhand.

 

 

Nu är chatten avslutad.

Här kan du läsa frågor och svar i efterhand.

Nu är chatten avslutad. Du kan läsa frågor och svar nedan.
  • Var ska pengarna komma ifrån som ska ersätta de 300 miljarderna ni göder bankerna med, när de lånen förfaller om knappt ett år?
    Johan
    Svar: Utlåningen är ett komplement till penningpolitiken för att hålla ränntorna låga till hushåll och företag. När lånen förfaller bör det mesta ha normaliserats och bankernas upplåning sker på marknaden.
  • Hej Stefan, i pressmeddelandet står det att fyra av dina kollegor i direktionen reserverar sig i olika frågor. Har du som Riksbankschef möjlighet att resrvera dig eller röstar du alltid med majoriteten i kraft av utslagsröst?
    Lennart Elofsson
    Svar: Reglerena för reservationer är dom samma för alla i direktionen ,även för mig. Så här långt har jag inte reserverat mig men använt min utslagsröst vid några tillfällen.
  • Har ni tagit boprisökningen i åtanke när ni bestämmer er ränte-bana?
    Robin
    Svar: Ja, det har vi gjort. Men bopriserna är bara en av många faktorer som påverkar hur vi sätter räntan.
  • Hej. Hur går det med de nya sedlarna? Blir det någon tvåhundring? Kommer alla sedlar få nytt utseende?
    Martin
    Svar: Vi har ett förslag men har ännu inte fattat något beslut. Tanken är att så smånngom byta ut hela sedelserien.
  • Varför är ni inte solidariska med övriga Europa och håller samma ränta som EC? Läget är inte värre i Sverige än t.ex i Finland. Taskigt, tycker jag.
    Jonathan
    Svar: Vi för en penningpolitik som är anpassad till svenska förhållanden och har inte anledning att ta några särskilda hänsyn till ECB eller någon annan.
  • Varför ska sparsamma svenskar betala för överbelånade konsumenter och bankernas vansinniga utlåning. När ska det premieras att vara sparsam och inte leva över sina tillgångar?
    Conny
    Svar: För att få en god ekonomisk utveckling behöver vi just nu stödja konsumtion och investeringar med en låg ränta. Det är bra för alla. På litet längre sikt är det bra om sparandet inte blir för lågt, men det är inget bekymmer i dagsläget.
  • Kommer inflationsmålet att ligga fast på 2% i snitt per år framöver?
    micke
    Svar: Ja, vi har länge haft ett inflationsmål på 2 % och so kommer det också att vara framgent.
  • Om man ligger på 3 % många år betyder det att vi ska ligga på 1 % i många år för att kompensera?
    micke
    Svar: Nej, så fungerar det inte, vi siktar alltid mot 2 % på några år oberoende av om vi råkar ligga över eller under 2%
  • Hej Stefan, de signaler den extremt låga räntan förmedlar leder till att enskilt sparande känns onödigt, men att dra på sig stora lån framstår som attraktivt. Vad kommer det att leda till?
    Stig W, Uppsala
    Svar: Just nu är det viktigast att stabilisera den ekonomiska återhämtningen då är det vitktigt med låg ränta för att underlätta konsumtion och investeringar.
  • Inflationen om man inte räknar med sänkningen på lån och räntekostnader är enligt SCB 1,4% så enda anledningen till att det är deflation är att ni själv har fått ner KPI med hjälp av sänkning av ränte kostnader. Betyder inte det att det finns ett kraftigt underliggande inflationstryck som kommer att visa sig när era räntesänkningar inte har en defaltionsverkande effekt på KPI. Så min fråga är: En höjd ränta i framtiden kommer väl att höja inflationen eftersom räntekostnaderna som nu ger defaltionstryck kommer då att ge inflation istället? Eller hur fungerar räntedelen i KPI.
    Henrik Ingwall
    Svar: När räntan stiger stiger också KPI eftersom räntor ingår i KPI men den effekten försvinner efter ett tag så det jämnar ut sig över tiden. Om man ser på KPIF (dvs KPI utan ränteffekt) ser man att inflationen ligger ganska nära målet om några år.
  • varför håller bankerna på och tjatar om höjning hela tiden
    christer
    Svar: Det skall du fråga dom om, vår prognos är att räntan kommer att ligga fast på 0,25% fram till hösten 2010.
  • Tror ni att det lönar sig att byta utt hela sedelserien? Är det inte så att Sverige nog kommer att behöva införa euron snart?
    Emma
    Svar: Om euron införs är en politisk fråga som inte bestäms av riksbanken. Sedelserien behöver bytas ut eftesom vi länge haft samma sedlar och dom behöver moderniseras.
  • När beslutar ni om räntan nästa gång?
    Lina
    Svar: Nästa räntemöte är den 15 december.
  • Har du standardsvar på alla frågor eller?
    Conny
    Svar: Nej inte alls, jag tar en fråga i taget.
  • Det skrivs mkt om att ni när ni väl börjar med räntehöjningar kommer att vara aggresiva i detta. Hur mycket kan ni höja åt gången? Vad är det mesta ni höjt i ett bräde historiskt sett?
    Carolina
    Svar: Ränteförändringar styrs av vad den ekonomiska utvecklingen kräver. Det finns inga bestämda regler för detta men under normala omständigheter sker ränteförändringarna ganska gradvis. Hösten 1992 höjdes räntan till 500 % för att försvara växelkursen, men det är en helt annan historia!
  • Hej Stefan! Vad är det som gör att ni valt att lägga er på 0,25% och inte 0% eller 0,50%? I en lekmans ögon så är det ingen större skillnad då de alla är extremt låga räntor. Om det är en stor skillnad och det spelar roll, varför kan man inte lägga sig på exempelvis 0,37%? /S
    Stefan A
    Svar: Nuvarande räntenivå på 0,25 % är den mest lämpliga för att hantera både inflation och den ekonomiska utvecklingen.
  • Är inte den extremt stora derivatmarknaden en stor risk för en ekonomi? Det handlar ju om spel stora som länders ekonomier.
    micke
    Svar: Derivatmarknaderna är ganska speciella, men inte farliga i sig förutsatt att alla parter fullt ut förstår vad man gett sig in på.
  • Varför stimulera konsumtion när anledningen till nuvarende kris är överkonsumtion? Vore det inte vettigare betala av skulder o anpassa munnen efter matsäcken?
    Simon
    Svar: Krisen kommer inte från Sverige denna gång, bl.a. har exporten fallit kraftigt och då behöver vi kompensera för det med en högre konsumtion för att hålla ekonmin igång. Vi har också redan nu ett högt sparande i Sverige så att stödja konsumtionen är inget bekymmer.
  • Hej, genom den låga reporäntan får ju Svensk industri konkurrensfördelar. Hur ser övriga Europa på RBs agerande? Får ni kritik för att ni dumpar räntan under ECBs nivå? Påtryckningar om att höja osv.?
    Tomas i Malax
    Svar: Vi för en penningpolitik anpassad efter svenska förutsättningar och det vet alla.
  • Hej Stefan! Har riksbanken alltid existerat? Om inte, hur bestämdes ränte utvecklingen då?
    Karin
    Svar: Riksbanken har funnits sedan 1668, innan dess var det framför allt utgivning av mynt med olika metallinnehåll som påverkade räntor och prisnivå.
  • Riskeras inte korrekta långsiktiga investeringar med en så låg ränta som vi har? Det ger en falsk trygghet.
    micke
    Svar: För att vara tydliga pulicerar vi ju också en prognos över ränteutvecklingen. Där ser man att räntan kommer att gå mot en normal niva kring 4 %. Det kan alla inkludera i sin kalkyl när man funderar på mera långsiktiga investeringar oavsett om det gäller företag eller hushåll.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?