Yttrande över betänkandet (SOU 2002:118) Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken samt delbetänkandet (2002:73) Förbättrad statistik om hushållens inkomster

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

DNR 
2003-483-DIR

1. Inledning
Sveriges riksbank har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandena  (SOU 2002:118) Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken och (SOU 2002:73) Förbättrad statistik om hushållens inkomster. Förslagen från det senare betänkandet redovisas i huvudbetänkandet (SOU 2002:118).

Riksbanken har under utredningens gång fått möjlighet att framföra sina önskemål på förbättringsområden inom den ekonomiska statistiken. Dessa finns redovisade i bilaga 4 till delbetänkandet Behovet av ekonomisk statistik (SOU 2001:34) och de finns även i Riksbankens remissvar på samma delbetänkande (Dnr 01-695-DIR). Riksbanken har även varit företrädd i en expertgrupp som biträtt utredningen.

 

3. Riksbankens synpunkter
Den ekonomiska statistiken är vittomfattande, vilket betänkandet visar. Riksbanken har generellt ett större behov av förbättringar av statistiken om nationalräkenskaper och underlagen för denna än inom andra områden av den ekonomiska statistiken. Riksbanken använder dock även annan ekonomisk statistik för analys- och forskningsändamål.

Den ekonomiska utvecklingen, som den beskrivs med aktuell ekonomisk statistik, har stor betydelse för penningpolitiska överväganden och det är därför viktigt att den ekonomiska statistiken är aktuell och ger en rättvisande bild av utvecklingen. Ett kvalitativt bra statistiskt underlag skapar en större säkerhet i Riksbankens analyser och åtgärder. Det ligger därför i bankens intresse att skapa förutsättningar för en god kvalitet i nationalräkenskaperna.

Utredningen visar på ett bra sätt hur de svenska nationalräkenskaperna står sig i en internationell jämförelse. I allmänhet befinner de sig i en europeisk mittfåra, d v s de är genomsnittligt av ungefär samma kvalitet som än nationalräkenskaperna i andra europeiska länder. Det innebär inte, enligt Riksbankens mening, att kvaliteten på de svenska nationalräkenskaperna är tillräckligt bra utan att åtgärder behöver vidtas för att höja nivån. Det finns länder utanför Europa, t ex USA, Kanada och Australien, som på många områden har en i olika avseenden högre standard på nationalräkenskaperna. Det beror till viss del på att man satsat mer resur-ser på statistiken, men också på att man har valt andra metoder. 

Det är viktigt att de institutioner som på olika sätt använder sig av den ekonomiska statistiken väl känner till statistikkvaliteten. Därför är det ett grundläggande krav att information om kvaliteten, inklusive eventuella brister, i den ekonomiska statistiken löpande redovisas på ett tydligt sätt. Utredningen föreslår att SCB ska förbättra dokumentationen inom flera områden bland annat av beräkningsmetoder i nationalräkenskaperna och av analysen av revideringarna i dessa. Riksbanken vill som statistikanvändare understryka vikten av att så sker.

I remissvaret har banken valt att koncentrera sina synpunkter till de tre områden, där behoven för bankens verksamhet av förbättringar är störst. Därefter lämnar banken synpunkter på organisationsfrågor och andra statistikområden, som också har ett stort intresse för banken. Riksbanken har inte tagit ställning till kostnadsberäkningarna för att genomföra de föreslagna ändringarna utan enbart sett till bankens behov.

 

3.1 Aktualitet
Riksbanken har ett stort behov av en snabbare statistik om BNP-tillväxten och dessutom bättre kvalitet i uppgifterna. Detta illustreras av att Riksbanken under utredningens gång har beställt en förstudie från SCB angående möjligheter till en snabbare publicering av kvartalstatistik avseende BNP. Tillgängligheten till dessa uppgifter liksom kvaliteten i desamma har stor betydelse för bedömningen av den ekonomiska utvecklingen.

Idag publiceras kvartalsresultat efter ca 70 dagar. För andra kvartalet görs en snabbversion inom 40 dagar. Detta är jämfört med förhållandena i USA långsamt, där ett första resultat finns färdigt efter 30 dagar. 

Utredningen konstaterar att det inom EU pågår ett arbete med att ta fram 19 gemensamma ekonomiska indikatorer (PEEI- Principal European Economic Indicators) för EU området betydligt snabbare än idag. Det har mellan de europeiska statistiska myndigheterna träffats ett "Gentlemen´s agreement" om detta.  Målsättningen är bland annat att det ska finnas kvartalsvisa BNP-resultat färdiga efter 45 dagar. Denna målsättning har godkänts av Ecofin.

Riksbanken gör bedömningen att detta är steg i rätt riktning, men att kraven på sikt måste vara högre och att målet bör vara att nå den nivå som finns i USA. Givetvis måste en snabbare statistik kombineras med upprätthållandet av en god statistisk kvalitet.

 

3.2 Prisindex
Även små kvalitetsmässiga brister i de index som används kan få stora effekter när det gäller beräkning av BNP-utveckling, produktivitet mm. Det finns behov av att förbättra kvaliteten i de prisindex som används som deflatorer i den beräkningarna. De områden som har de största bristerna är:

 

Tjänsteprisindex

 

SCB arbetar med att förbättra statistiken när det gäller tjänsteprisindex. Problemet med adekvata tjänsteprisindex delar Sverige med ett flertal europeiska länder.  Eurostat har därför tagit fram en plan för när det ska finnas relevanta index inom EU och tidplanen sträcker sig till 2007. Några länder har aviserat att de inte förmår uppfylla kraven med den tidplanen, vilket illustrerar svårigheterna inom detta område. Riksbanken har i sitt remissvar tidigare påpekat att detta är den viktigaste frågan när det gäller kvaliteten i nationalräkenskaperna.

Det framgår av betänkandet att Eurostat klassificerar de index som används för deflatering av nationalräkenskaperna i godkända, acceptabla eller icke-godkända. Sverige har idag index för ca hälften av den privata tjänstesektorn som är godkända eller acceptabla. SCB:s mål är att täcka 80 procent av den privata tjänstesektorn med godkända index vid utgången av 2007.

Riksbanken inser att det är ett svårt och komplicerat arbete att finna metoder för att beräkna index för tjänstesektorn, men med den betydelse det har för bankens verksamhet vill banken betona betydelsen av att arbetet inom detta område påskyndas.

 

Producentprisindex

Betänkandet pekar på att även producentprisindex är behäftat med brister. Det gäller urvalet, som ligger till grund för indexet, som bör förbättras främst när det gäller varuspecifikation, allokering, aktualitet och storlek. Missvisningar leder till att volymberäkningarna blir felaktiga. Om den beräknade prisutvecklingen inte tar hänsyn till kvalitetsförbättringar så överskattas prisutvecklingen och därmed underskattas volymtillväxten i BNP. Betänkandet bedömer att de åtgärder som görs inom detta område inte är tillräckliga för att uppnå en god kvalitet. Riksbanken instämmer i utredningens bedömning.

 

3.3 Revideringar
Det är naturligt att det måste ske revideringar i en så komplicerad statistikprodukt som nationalräkenskaperna, som baseras på indata från en mängd skilda statistikgrenar. Det som är särskilt besvärande när det gäller revideringar är när dessa ger en  ändrad bild av utvecklingen både på lång och på kort sikt.

Utredningen har uppdragit åt en expert att genomföra en studie av revideringarna i nationalräkenskaperna. Undersökningen har konstaterat att det finns ett samband mellan konjunkturutvecklingen och revideringarna på så sätt att det finns en underskattning i uppgångsfaser och överskattning i nedgångsfaser. En viktig felorsak, som framhålls, är brister i beräkningar av statlig konsumtion. Problemet med underskattning av den årliga tillväxten delar Sverige med 12 andra länder som studerats.

Därtill har framkommit att nationalräkenskaperna systematiskt underskattat den årliga BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter under perioden 1980-1998. Motsvarande mönster finns även för de kvartalsvisa siffrorna. Det innebär att de preliminära resultaten har reviderats relativt mycket. Riksbanken har tidigare framfört önskemål om att SCB ska redogöra för kvaliteten och beskriva svårigheter med att göra korrekta skattningar. I andra länder, t ex Australien, läggs ned betydligt mer arbete på analysera orsakerna till revideringar. Riksbanken anser att så även bör ske i Sverige, eftersom det bör vara ett ständigt pågående arbete med att precisera kvaliteten i skattningarna. Riksbanken delar därmed betänkandets slutsats i denna del.

Enligt Riksbankens mening bör ytterligare ansträngningar göras för att minska revideringarnas storlek och bland annat behöver statistiken över statlig konsumtion förbättras, som utredningen visar är en källa till stora revideringar.

 

3.4 Övriga synpunkter
Huvudbetänkandets förslag om ändrad organisation för statistikproduktionen är grundläggande för hur kommande förändringarna kommer att kunna genomföras. Riksbanken ser det som centralt att det skapas styrformer som gör att SCB själv kan ansvara för att statistikproduktionen löpande anpassar sina metoder efter ändringar i verkligheten och till nya krav.

Riksbanken föreslår att SCB, inom ramen för övergripande målsättningar från riksdag och regering, utarbetar mer tydliga och detaljerade mål för den ekonomiska statistiken. Exempel på mål kan vara aktualitet, längd på tidsserier, kvalitetsnivå på prisindex och kanske även för när kvalitetshöjningen på tjänsteprisindex ska vara uppnådd. Målen bör formuleras i nära samråd med viktiga statistikanvändare och ska vara möjliga att följa upp. Genom att precisera målen så att de blir tydliga och lätta att följa upp ökas incitamenten för SCB att löpande ompröva hela produktionskedjan för att uppnå målen. För att genomföra en sådan ändring i sättet att arbeta bör det finnas vägledning att hämta från USA.

I betänkandet visas t ex att kvartalsvisa resultat avseende BNP utvecklingen i USA sedan länge redovisas redan efter 30 dagar. I Sverige presenteras kvartalsresultat normalt efter ca 70 dagar. Orsaken till att uppgifterna i USA kan tas fram på ett snabbare sätt är att man använder en annan metod. I den amerikanska metoden baseras de första uppgifterna på estimat i högre utsträckning än i Sverige och resten av Europa. 

Utredningen visar också att man i USA och andra utomeuropeiska länder har betydligt fler ekonomer involverade i alla delar av produktionsprocessen. Riksbanken anser att detta är en förutsättning för att det ska kunna ske en kvalitativ förbättring av nationalräkenskaperna även i Sverige. En sådan förstärkning gör att SCB också på ett bättre sätt kan tolka använ-darnas krav på statistikproduktion samt tidigt upptäcka brister i statistiken och hitta metoder för att korrigera dessa. Riksbanken stödjer detta förslag.

Det kan finnas skäl att överväga hur formerna för ett utvidgat samarbete mellan nationalräkenskapsenheten, andra statistikproducenter och användarna utformas. I utredningen föreslås att detta samarbete bör fördjupas och utvidgas, vilket Riksbanken också vill betona. Riksbanken är beredd att aktivt delta i ett sådant utvidgat samarbete.

I betänkandet föreslås bl a att det upprättas s k Service Level Agreements (SLA) mellan centralbyrån och de tunga statistikanvändarna som Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Riksbanken. Avsikten är att åstadkomma ett närmare samarbete mellan statistikproducenten och konsumenterna, men Riksbanken ställer sig tveksam till om SLA är rätt väg. Det finns en risk att detta skapar ett administrativt merarbete. SLA fungerar bäst när det finns en ekonomisk relation mellan beställare och leverantör, vilket det inte gör mellan SCB och de tunga statistikkonsumenterna.

Det finns idag statistikområden där det finns fungerande samarbetsformer, t ex prisindex-nämnden. Det föreslås i betänkandet att den kan vara en modell även för nationalräkenskaperna. Riksbanken anser att detta bör prövas och stödjer utredningens förslag.

 

Tillgångspriser

Riksbanken har ett behov att utifrån sin övervakningsroll av det finansiella systemet följa hur tillgångspriserna utvecklas. Det är på två områden, som Riksbanken vill framhålla att det finns brister, vilket också utredningen konstaterar. Det gäller priserna på bostadsrätter och på hyresfastigheter. Riksbanken stödjer därför betänkandets förslag om förbättringar inom dessa områden.

Kapitalstockar

På SCB arbetar idag en person på deltid med att ta fram kapitalstocksstatistik. I många andra länder som utredningsgruppen varit i kontakt satsas betydligt mer resurser på detta.

Riksbanken har i sitt yttrande till delbetänkandet Behov av ekonomisk statistik framfört önskemålet om en förbättring av statistiken över kapitalstockar och relevanta avskrivningstider. Dessa har betydelse vid analysen av produktivitetsutvecklingen, som ingår som en del i den penningpolitiska analysen. Betänkandet konstaterar också att bättre uppgifter om kapitalstockar behövs för att analysera ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga.

Riksbanken noterar med tillfredsställelse att SCB arbetar med att förbättra kapitalstocksstatistiken, men betonar på samma sätt som betänkandet att det fordras en större satsning på analys inom detta område.

 

Långa tidsserier och säsongrensningar

Det finns i allt analysarbete och metodarbete ett behov av långa sammanhängande tidsserier. Betänkandet konstaterar att Sverige har kortare serier än flera andra länder. Idag finns detaljerade tidsserier för nationalräkenskaperna från 1993, vilket är en för kort period för att medge rimligt långsiktiga analyser, och för huvudaggregat från 1980. EU kräver att det ska finnas tidsserier på huvudaggregat från 1970 på årsbasis. 

Det är svårt för konsumenter att själva skapa långa tidsserier, när vederbörande saknar kunskap om brott i serier mm som statistikproducenten besitter. Riksbanken anser att det är viktigt att det fastställs ett mål för hur långa tidsserier som ska finnas inom olika områden i Sverige.

Det påpekas i betänkandet även att det finns en brist på säsongrensade tidsserier och det saknas dokumentation om vilka metoder för säsongrensning som använts. I betänkandet föreslås att SCB:s metod att göra säsongrensningar ska redovisas bättre och att grunddata alltid ska presenteras tillsammans med den säsongrensade serien.

Riksbanken som en stor statistikanvändare delar uppfattningen om behovet av långa konsistenta tidsserier och dokumentation (metadata) om dessa.

 

Input-output

Det finns krav från Eurostat om att leverera input output-tabeller. I slutet av år 2003 ska data avseende 2000 levereras.

En förbättring av input output-beräkningarna i nationalräkenskaperna bidrar till att öka kvaliteten i nationalräkenskaperna och identifiera svagheter genom att jämföra tillgångs- och användningssidan. För att kunna göra detta pekar betänkandet på ett behov av att förbättra statistiken på främst tre områden: handelsmarginaler, insatsstrukturen i tjänstesektorn samt importstrukturen. Riksbanken har pekat på detta behov i sitt tidigare yttrande och stödjer förslaget om förbättringar inom dessa områden. 

 

4. Internationella krav

Kraven på statistikrapportering har ökat från framförallt EU och betänkandet visar att kraven på rapporteringen kommer att öka ytterligare. Kraven finns på många områden och är i vissa fall mycket detaljerade. Det är svårt att få en samlad bild av dessa krav i betänkandet och i vad mån de är bindande för Sverige som medlem i EU. Dock synes det som att kravet på snabbare statistik kommer att få hög prioritet, eftersom det har behandlats i EKOFIN, där man bl a har betonat vikten av förbättringar av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna.

Riksbanken saknar underlag för att bedöma om omfattningen av de ökade internationella kraven och i vad mån de sammanfaller med Riksbankens önskemål och är bindande för Sveriges del. En sådan samlad analys bör göras innan en prioritering sker av de åtgärder som föreslås i betänkandet.

 

5. Kostnader

De förslag på förbättringar av den ekonomiska statistiken som utredningen presenterar är mycket omfattande. Den totala nivåhöjningen av anslagen till SCB som föreslås uppgår till 64 mkr, fördelat på en treårsperiod. Till detta kommer ökade uppgiftslämnarkostnader som har uppskattats till 47 miljoner kr per år. Då har uppskattningar endast kunnat göras för ca hälften av förslagen. Riksbanken kan inte bedöma om förslagens kostnadsnivåer är rimliga. Eftersom kostnadsuppskattningarna för uppgiftslämnarna är betydligt mer osäkra än de för SCB och förmodligen är betydligt större finns enligt bankens mening all anledning att pröva alternativa vägar för t ex uppgiftsinsamling, vilket också föreslås i betänkandet.
 
För att ta ställning till kostnaderna bör det göras en uppskattning av kostnaderna för att uppfylla de ökade kraven från EU och undersöka i vad mån dessa är tvingande och om överensstämmer med de krav som de tunga statistikanvändarna i Sverige har fört fram.  Riksbanken gör bedömningen av att bl a en förstärkning av analyskapaciteten inom SCB behövs för den ekonomiska statistikens område.

 

 

På direktionens vägnar:

Lars Heikensten                                                
Kerstin Alm
   
I beslutet har deltagit
Lars Heikensten (ordförande),
Eva Srejber (förste vice ordförande),
Villy Bergström,
Lars Nyberg,
Kristina Persson,
Irma Rosenberg

Föredragande har varit Staffan Wallén.