Ekonomisk kommentar: Definitioner av inkomst och skuld i Sverige
Skuldkvoten diskuteras ofta i samband med tänkbara makrotillsynsåtgärder för att begränsa uppbyggnaden av sårbarheter hos de svenska hushållen. I denna ekonomiska kommentar visar författarna hur skuldkvoten kan variera beroende på vilka inkomst- och skulddefinitioner som används, och beroende på om kvoten baseras på individer eller hushåll. Effekten av ett skuldkvotstak kommer sannolikt att påverkas av hur man väljer att definiera skuldkvoten.
Inkomster och skulder kan definieras på olika sätt beroende på vilken datakälla som används samt hur dessa data väljs ut och behandlas. Det kan i sin tur leda till olika bedömningar av hushållens skuldsättning, såväl när det gäller skuldernas nivå och fördelning som var ett eventuellt skuldkvotstak rimligtvis bör ligga. För att fastställa i vilken utsträckning som hushållen är sårbara för ekonomiska eller finansiella chocker och påverkas av regleringar, är det viktigt att utvärdera scenarion samt förväntade effekter av regleringar för olika mått av skuldkvoten.
I denna ekonomiska kommentar utgår författarna från Riksbankens kreditdata över låntagare från de åtta största bankerna i Sverige för att visa hur olika definitioner av inkomster och skulder, både på individ- och på hushållsnivå, kan påverka skuldkvotens nivå och fördelning.
Av Peter van Santen och Dilan Ölcer.
Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelningar för penningpolitik och finansiell stabilitet.
