Finansiella systemet fungerar väl – men risker kräver ytterligare åtgärder

Datum

Det svenska finansiella systemet bedöms i nuläget fungera väl. Men sårbarheter i det finansiella systemet innebär att störningar i omvärlden och i Sverige kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. De svenska hushållens skuldsättning är i dag den största inhemska risken. För att öka bankernas motståndskraft och minska riskerna med skuldsättningen rekommenderar därför Riksbanken att den kontracykliska bufferten så snart som möjligt aktiveras och sätts till 2,5 procent, att det införs ett krav på en likviditetsbuffert i svenska kronor och att det i bankernas kreditprövning införs sunda miniminivåer i de så kallade kvar-att-leva-på-kalkylerna.
Presskonferens finansiell stabilitet, juni 2014

Hög lönsamhet i de svenska storbankerna

Det svenska finansiella systemet fungerar i dag väl. En lugn utveckling på de finansiella marknaderna och ljusare ekonomiska utsikter i såväl omvärlden som i Sverige bidrar till detta. De svenska bankerna uppvisar god lönsamhet, vilket har bidragit till att de har kunnat öka sina kärnprimärkapitalrelationer. Därtill har bankerna i dag stora likviditetsbuffertar i utländsk valuta, vilket innebär att de har god motståndskraft mot kortfristiga likviditetspåfrestningar i dessa valutor.

Strukturella sårbarheter ökar känsligheten för störningar

Det svenska finansiella systemet är sårbart på flera sätt. De svenska bankerna är nära sammanlänkade, har en stor andel marknadsfinansiering och en liten andel eget kapital i förhållande till sina totala tillgångar. Det medför att det finansiella systemet kan påverkas negativt av störningar i omvärlden eller i Sverige. Mot den bakgrunden utgör i dag den långa perioden med låga räntor, osäkerheten kring utvecklingen i Europa och de svenska hushållens höga skuldsättning de främsta riskerna för den finansiella stabiliteten.

Hushållens skuldsättning största inhemska risken

De svenska hushållens skuldsättning fortsätter att öka från en redan hög nivå. Detta innebär risker för stabiliteten i både det finansiella systemet och i realekonomin. Riksbanken anser därför att det behövs åtgärder som stärker motståndskraften i det finansiella systemet och minskar riskerna förknippade med hushållens skuldsättning. Ett antal åtgärder har redan vidtagits, men fler behövs. Riksbanken rekommenderar därför att det som ett första steg införs sunda miniminivåer för schablonvärdena i bankernas så kallade kvar-att-leva-på-kalkyler.

 

Om det skulle visa sig att ökningstakten i bostadspriserna och hushållens skulder ökar ytterligare blir det än mer angeläget att överväga fler åtgärder för att bromsa riskuppbyggnaden.

Storbankernas motståndskraft behöver stärkas

Flera åtgärder har också vidtagits för att hantera de särskilda strukturella sårbarheterna i det svenska finansiella systemet. Men Riksbanken bedömer att det även här behövs ytterligare åtgärder för att öka bankernas motståndskraft. Riksbanken rekommenderar därför att den kontracykliska kapitalbufferten aktiveras så snart som möjligt och inledningsvis sätts till 2,5 procent. På så sätt stärks motståndskraften i det finansiella systemet.

 

Bankerna har låga likviditetstäckningsgrader i svenska kronor. För att minska likviditetsriskerna och därmed sårbarheten i det finansiella systemet, rekommenderar Riksbanken även att det införs ett krav på en likviditetstäckningsgrad (i termer av måttet LCR) på 60 procent i svenska kronor.

 

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Kasper Roszbach, avdelningschef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 14:00 på Riksbanken. Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 4 ?